Europas största kärnkraftverk okontaktbart

2022 03 12

Kontakten har brutits med fjärrövervakningssystemet i kärnkraftverket Zaporizjzja.

Det bekräftar internationella atomenergiorganet IAEA.

Beskedet väcker oro, då samma sak hände i onsdags i det nedlagda kärnkraftverket Tjornobyl.

Vet inte varför

Det är i nuläget inte bekräftat varför dataöverföring har upphört från kärnkraftverket. Men utvecklingen är oroande, enligt IAEA.

– IAEA:s fjärrövervakningssystem som övervakar utrustning vid kärnkraftanläggningar runt om i världen är en viktig komponent i vårt säkerhetsarbete i Ukraina och globalt," säger IAEA:s generaldirektör Rafael Grossi i ett uttalande.

Kontrolleras av Ryssland

Zaporizjzja, som är Europas största kärnkraftverk, kontrolleras av ryska trupper. Efter ett angrepp den 4 mars tog de kontroll över anläggningen.

Enligt den ryska nyhetsbyrån Interfax fortgår arbetet på anläggningen som vanligt.

– För närvarande sköts kärnkraftverket enligt rutinerna, sade en rysk officer enligt Interfax i onsdags.

Ukrainska styrkorna har lämnat

Den ryska nyhetsbyrån rapporterar även att de 240 ukrainska militärer som vaktat området runt anläggningen lämnade sina positioner under onsdagen.

Samma dag rapporterades det även om att de nedlagda kärnkraftverket i Tjornobyl saknar ström, enligt uppgifter från ukrainska energibolaget Ukrenergo.

Skadad kraftledning

Anledningen till strömavbrottet berodde på att en kraftledning skadads i striderna runt anläggningen. De pågående striderna försvårar arbetet med att reparera skadan och försöken att få tillbaka strömförsörjningen.

– Det finns därför ingen möjlighet att återupprätta nätet, skrev Ukrenergo i ett uttalande.

Personalen slits ut

Rapporter gör även gällande att personalen på Tjornobyl arbetat i 13 dagar i sträck och hålls som ”gisslan” av de ryska ockupanterna. En utveckling som oroar IAEA.

– Jag är djupt oroad över den svåra och stressiga situation som personal vid kärnkraftverket i Tjornobyl står inför och de potentiella risker detta innebär för säkerheten, sade Rafael Grossi i ett uttalande.

Därför attackerar Ryssland

Trots den stora säkerhetsrisken fortsätter Rysslands diktator att beordrar sina trupper att avancera mot kärnkraftsanläggningar. En förklaring till detta är att han vill slå ut Ukrainas energiförsörjning.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky varnade i söndags i ett samtal med flera amerikanska tjänstemän att ryska trupper närmar sig ytterligare en kärnkraftsanläggning i landets södra delar, rapporterar AP.

Det ska enligt rapporter handla om kärnkraftverket Juzjnoukrainsk, som är landets näst största kärnanläggning efter Zaporizjzja.

Foto: I. Nedilko

Text: Redaktionen

Soldater spränger sig själva i luften – chockuppgifter från Ryssland

2025 01 14

Att Ryssland får hjälp av Nordkorea i kriget mot Ukraina är välkänt.

Omkring 10 000 nordkoreanska soldater uppges delta i strider i ryska Kurskregionen, som delvis ockuperas av ukrainska trupper.

Nu kommer nya uppgifter om den nordkoreanska krigsinsatsen.

Den sydkoreanska underrättelsetjänsten (NIS) har släppt en unik rapport om antalet nordkoreanska förluster på slagfältet.

Enligt rapporten har Nordkorea förlorat omkring 3 000 soldater. Siffran omfattar 300 döda soldater och 2 700 skadade.

– De massiva förlusterna är ett resultat av nordkoreanska soldater brist på förståelse för modern krigföring, framhåller NIS i ett uttalande.

Vidare uppger underrättelsetjänsten att nordkoreanska soldater beordras att öppna eld mot drönare, vilket gör dem till enkla mål på marken.

Det finns också uppgifter som tyder på att nordkoreaner agerar ”lockbete” för att locka fram ukrainska drönare.

Släpper sensationella uppgifter

Utöver förlustsiffrorna förekommer uppgifter i rapporten som beskrivs som ”sensationella”.

NIS hävdar att nordkoreanska trupper har instruerats att begå självmord för att undvika att bli tillfångatagna av den ukrainska armén.

Enligt underrättelsetjänsten beordras soldaterna att spränga sig själva i luften om de riskerar att hamna i fiendens händer.

Video på krigsfångar

I helgen publicerade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj en video på två nordkoreanska krigsfångar.

Den ena soldaten berättar att han inte visste att han skulle delta i strider. Soldaten uppger att han skickades till Ryssland för att delta i en militärövning. 

Ukraina är redo att överlämna nordkoreanska krigsfångar till Nordkorea om landets diktator Kim Jong-un organiserar en fångutväxling med ukrainare som tillfångatagits i Ryssland.

Kan hoppa av till grannlandet

Sydkorea har öppnat för att ta emot avhoppande nordkoreanska soldater.

NIS uppger att de för samtal med Ukraina om saken.

– Om soldaterna begär avhopp till söder är deras vilja av högsta prioritet eftersom nordkoreaner betraktas som sydkoreanska medborgare enligt lag, framhåller den sydkoreanska underrättelsetjänsten.

Foto: J Kingma resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Kraftig förändring för kronan – första gången på två år

2025 01 14

Sveriges valuta faller ordentligt under måndagen.

Kronan fortsätter att tappa mot den amerikanska dollarn.

Under måndagen noterade Sveriges valuta den lägsta nivån mot dollarn på över två år.

Detta efter att kronan tappat ytterligare 10 öre mot den amerikanska valutan.

Vid lägsta noteringen under måndagen handlades en dollar för 11,32 kronor – den svagaste noteringen för kronan mot dollarn sedan hösten 2022.

För ett år sedan kostade en dollar 10,29 kronor.

Backar lite mot euron

Kronan faller även mot euron.

Under måndagen kostar en euro 11,52 kronor.

Siffran innebär att kronan backar med 2 öre mot euron.

Riksbanken varnar

En alltför svag krona kan sätta käppar i hjulet för kommande räntesänkningar.

Det har Riksbanken tidigare fastslagit.

– Det finns risker kopplade till återhämtningen i den svenska ekonomin och kronans växelkurs.

– Ny information och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna kommer att avgöra hur penningpolitiken utformas, framhöll centralbanken vid sitt senaste räntebesked i december.

Motståndet ökar

Trots kronans svaga värde ökar svenska folkets motstånd mot ett skifte till euro.

Andelen euromotståndare har ökat det senaste året, enligt en mätning från SvD/Demoskop.

Mer än var fjärde svensk, 44 procent, svarar att det skulle vara mycket eller ganska dåligt för Sverige att införa euron som valuta. En ökning med fem procentenheter på ett år.

– När vi fick sämre ekonomi, med hög inflation, stigande räntor och kriget i Ukraina, kändes det lite osäkrare att stå ensamma och utanför euron. Men den senaste tiden känner nog allt fler att vindarna har vänt, och då känns det återigen mindre otryggt att stå utanför.

Det säger Demoskops opinionschef Johan Martinsson till tidningen.

Foto: Riksbanken resp Anne Nygård

Text: Redaktionen