På tisdag smäller det – Trump avslöjar

2026 03 22

Trump har gett ett 48-timmarsultimatum.

USA:s president ställer ett skarpt krav på Iran att öppna en av världens viktigaste sjöfartsleder.

Annars väntar militära angrepp på tisdag.

Ultimatum till Iran

USA:s president Donald Trump har gett Iran 48 timmar att återöppna Hormuzsundet, en avgörande passage för global oljehandel.

Om kravet inte uppfylls hotar USA med att slå till mot iransk energiinfrastruktur, rapporterar Fox News.

– Om Iran inte TILL FULLO, UTAN HOT, öppnar Hormuzsundet inom 48 timmar från denna exakta tidpunkt, kommer USA att slå till och förinta deras olika KRAFTVERK, med det största först!, säger Trump i ett inlägg på Truth Social.

Hotet markerar en kraftig upptrappning i den redan spända konflikten i regionen.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Iran svarar

Inte långt senare kom svaret.

Irans militär hotar att slå till mot all energiinfrastruktur kopplad till USA och Israel i Mellanöstern om deras kraftverk blir mål.

– Om vår energiinfrastruktur träffas, kommer ett ännu värre angrepp att genomföras mot USA:s energiinfrastruktur, IT‑system och avsaltningsanläggningar i regionen, säger iranska militärföreträdare, rapporterar RBC Ukraine.

Den iranska statliga nyhetsbyrån Fars noterar samtidigt att den avlidne chefen för Irans högsta nationella säkerhetsråd, Ali Larijani, hade varnat för att “hela regionen kommer att släckas inom en halvtimme” om Irans elnät träffades.

Livsnerv för världsekonomin

Hormuzsundet är en av världens viktigaste transportvägar för olja och gas.

Ungefär en femtedel av världens oljeexport passerar där, vilket gör situationen globalt känslig.

Sedan konflikten eskalerade har trafiken genom sundet minskat kraftigt, vilket bidragit till stigande energipriser och oro på världsmarknaden.

Så sent som igår bekräftade Irak att man har stoppat all oljeproduktion som drivs av utländska företag.

Beslutet har tagits efter ökade spänningar i regionen och störningar i exporten via Hormuzsundet, vilket har skapat oro för att Irak kan närma sig en fullständig kollaps om situationen inte snabbt stabiliseras.

Iraks regering uppger att åtgärden är nödvändig för att skydda landets nationella intressen, men analytiker varnar för att effekterna kan bli katastrofala både för den inhemska ekonomin och för den globala energimarknaden.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin erbjuder Trump en uppgörelse

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Jättelyft i ny mätning

2026 10 14

Högersidan går starkt framåt.

Väljarstödet för Tidöpartierna har ökat kraftigt jämfört med valresultatet.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

M, KD, L och SD samlar 52,2 procent i undersökningen. Det är en ökning med hela 3,4 procentenheter jämfört med valresultatet.

Samtidigt backar den rödgröna sidan.

S, MP, V och C får 46,3 procent i mätningen, vilket är en minskning med 3,3 procentenheter jämfört med valet.

Därmed är avståndet mellan Tidöpartierna och de rödgröna 5,9 procentenheter.

Största skillnaderna

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet står för det största tappen på den rödgröna sidan.

Väljarstödet för S minskar med 2,1 procentenheter jämfört med valresultatet – från 28,0 till 25,9 procent. V tappar 1,2 procentenheter och får 7,2 procent i mätningen.

Moderaterna står samtidigt för den största ökningen av samtliga partier. M får 23,9 procent i mätning, vilket är en uppgång på 4,0 procentenheter jämfört med valresultatet.

– Det är en extrem ökning på kort tid och sannolikt en direkt fortsättning på den uppgång som inleddes sent i valrörelsen, efter Kristerssons starka insatser i slutdebatterna i kombination med att Åkesson underpresterade och att Andersson gjorde en svag insats, framhåller Novus ordförande Torbjörn Sjöström i ett uttalande.

– Nu skiljer det bara 2 procentenheter mellan M och S. Det är den minsta skillnaden mellan partierna sedan augusti 2016, alltså för tio år sedan, då Stefan Löfven ledde S och Anna Kinberg Batra ledde M, tillägger han.

Utdragen regeringsprocess

Tappet för den rödgröna sidan kommer samtidigt som regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Centerpartiets och Vänsterpartiets håller fast vid sina röda linjer, vilket fått samtalen att stagnera på den rödgröna sidan.

I tisdags medgav Magdalena Andersson (S) att hon i nuläget saknar förutsättningar att bilda en regering.

S-ledaren väntas därför inte få tillräckligt stöd i torsdagens statsministeromröstning.

– Vid mitt möte med Magdalena Andersson meddelade hon att hon för närvarande inte ser det som meningsfullt att fortsätta sondera. Jag har därefter lagt fram Magdalena Andersson för riksdagen som mitt förslag till statsminister för en socialdemokratisk enpartiregering, säger talman Andreas Norlén i ett uttalande.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 14 oktober jämfört med valresultatet.

Vänsterpartiet 7,2 -1,2

Socialdemokraterna 25,9 -2,1

Miljöpartiet 6,5 +0,4

Centerpartiet 6,7 -0,3

Liberalerna 3,9 -1,4

Moderaterna 23,9 +4,0

Kristdemokraterna 6,4 +0,2

Sverigedemokraterna 18,0 +0,5

S+V+MP+C 46,3 -3,3

M+KD+SD+L 52,2 +3,4

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked för Ukraina – har sagt ja

2026 10 14

Europa har sagt ja till Ukraina.

Ukraina har tagit ett nytt steg närmare EU-medlemskap.

Detta efter att två nya reformområden öppnats i anslutningsprocessen, vilket innebär att fyra av sex områden nu är igång, rapporterar Kyiv Independent.

Två nya områden

Ukraina och Moldavien har tagit sig vidare i processen mot EU-medlemskap.

Detta när två nya så kallade förhandlingskluster öppnades av EU vid en ceremoni i Luxemburg.

Kluster två och tre handlar om den inre marknaden respektive konkurrenskraft. De är de två största områdena sett till antalet politiska sakfrågor som ska behandlas.

Beskedet innebär att fyra av EU sex förhandlingskluster nu har öppnats för Ukraina.

– Vi välkomnar det fortsatta momentumet i Ukrainas kandidatur. Nu är majoriteten av klustren öppna, efter en längre period utan framsteg, säger Irlands Europaminister Thomas Byrne, som leder diskussionerna om utvidgningen.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Ska genomföra reformer

EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos framhåller att framstegen kan få konkreta följder för Ukrainas befolkning.

– Bakom dessa tekniska benämningar kommer det att finnas verkliga fördelar för ukrainare, säger hon.

Bland de möjliga fördelarna nämner Kos ökat stöd till företag, bättre arbetsvillkor, starkare konsumentskydd samt fler investeringar och arbetstillfällen.

Ukrainas biträdande premiärminister med ansvar för europeisk integration, Vsevolod Chentsov, säger att landet är fast beslutet att genomföra de reformer som krävs.

Ungersk lag banade väg

Framstegen kommer dagen efter att Ukrainas parlament, Verchovna Rada, antagit en lag som stärker rättigheterna för landets ungerskspråkiga minoritet.

Frågan har varit viktig för Ungern, som tidigare krävt att minoritetens rättigheter stärks innan landet tillåter ytterligare framsteg i Ukrainas EU-process.

Ukraina och Moldavien öppnade det första förhandlingsklustret, som handlar om rättsstatens principer, i juni. I juli öppnades ytterligare ett kluster om yttre förbindelser.

De återstående klustren kan bli mer komplicerade. De omfattar bland annat jordbruk och transport, sektorer där Ukraina har en konkurrensfördel och där vissa EU-länder befarar att den egna industrin kan hamna i ett sämre läge.

Frankrike och Polen upprepade dock under dagen sitt stöd för att öppna samtliga sex kluster.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: World Economic Forum / Manuel Lopez resp President of Ukraine Office

Text: Redaktionen