20 januari 2026

Natostyrkor bordar fartyg

2026 03 20

Natostyrkor från två länder har slagit till mot ett fartyg.

Den franska flottan har bordat ett fartyg, meddelar Frankrikes president Emmanuel Macron.

Operationen har genomförts tillsammans med brittiska allierade.

Presidenten bekräftar

Den franska flottan har stoppat och bordat fartyget Deyna i Medelhavet.

Fartyget misstänks tillhöra den ryska skuggflottan och segla under falsk flagg.

– I morse bordade den franska flottan ytterligare ett fartyg i Medelhavet som tillhör skuggflottan, Deyna, skriver Macron i ett inlägg på X.

Den ryska så kallade skuggflottan används för att runda sanktioner mot landet, och har också misstänkts vara inblandad i olika former av sabotage.

– Dessa fartyg, som kringgår internationella sanktioner och bryter mot havsrätten, är krigsprofitörer. De försöker samla vinster och finansiera den ryska krigsinsatsen, skriver Emmanuel Macron.

”Kommer inte stå passiva bredvid”

Oljetankern Deyna är Moçambique-flaggad och bordades i västra Medelhavet, uppger franska tjänstemän för Reuters.

Fartyget kom från den ryska hamnen i Murmansk. Tillslaget mot Deyna skedde i samarbete med brittiska allierade, enligt franska källor.

På senare tid har europeiska Natoländer agerat allt mer beslutsamt mot den ryska skuggflottan.

– Vi kommer inte att stå passiva bredvid, skriver Macron.

Samtidigt understryker han att Frankrike och Europa fortsätter att stödja Ukraina.

– Kriget i Iran kommer inte att avskräcka Frankrike från att stödja Ukraina, där Rysslands anfallskrig fortsätter, kommenterar den franska presidenten.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Sverige har slagit till mot två fartyg

Även Sverige har på senare tid agerat mer resolut mot den ryska skuggflottan.

I mars månad har Sverige bordat två fartyg som misstänks vara falskflaggade.

Den 6 mars bordades fartyget Caffa, och den 12 mars ingrep Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan mot tankerflyget Sea Owl I.

− Sjöfarten ska veta att vi upprätthåller ordningen till sjöss och agerar för att öka säkerheten för dem som verkar på våra hav. Den som bryter mot denna ordning ska veta att vi kommer att ingripa när förutsättningarna finns, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin är tvärsäker - så slutar kriget

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen