Trump får hjälp i kriget

2026 03 19

USA:s president Donald Trump har under en längre tid vädjat till allierade att hjälpa USA att säkra sjöfarten genom Hormuzsundet i Persiska viken.

Den iranska militären blockerar för närvarande stora delar av transporterna genom sundet.

Blockaden slår hårt mot världsekonomin. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom Hormuzsundet.

Får hjälp av allierade

Nu verkar Donald Trump få den hjälp han har efterfrågat.

I ett gemensamt uttalande uppger sex länder att de är redo att bistå USA och säkerställa säker passage för fartyg genom Hormuzsundet.

Det handlar om följande länder, rapporterar Sky News:

- Frankrike

- Tyskland

- Italien

- Nederländerna

- Japan

- Storbritannien

”Lämpliga insatser”

I ett uttalande fördömer länderna Irans attacker mot kommersiella fartyg, civil infrastruktur samt gas- och oljeanläggningar.

De fördömer också nedstängningen av Hormuzsundet och lovar att agera för att säkerställa fri passage genom sundet.

– Vi uttrycker vår beredskap att bidra till lämpliga insatser för att säkerställa säker passage genom sundet, lyder uttalandet.

Vad som anses med ”lämpliga insatser” utvecklas inte.

Minerat sundet

Samtidigt rapporteras det att Irans militär har placerat ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin. En minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid, uppger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Hormuzsundet

Hormuzsundet är en smal vattenförbindelse mellan Persiska viken och Arabiska havet, och bildar ett sund mellan Iran och Oman.

Det är den huvudsakliga exportvägen för råolja och naturgas från länderna och andra storproducenter som Saudiarabien, Irak, Kuwait, Förenade Arabemiraten.

På det smalaste stället är det endast 20 sjömil tvärs över, varav en stor del omfattas av Irans internationella vatten.

Innan krigsutbrottet passerade omkring 3 000 kommersiella fartyg sundet varje månad.

LÄS OCKSÅ: Storbanker varnar: då rusar priserna

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen

Ryskt blodbad – ”Magyars fåglar” slår till

2026 03 18

Ukraina slår rekord i Zaporizjzja och Donetsk.

Sedan årsskiftet har Ukraina radat upp framgångar längs med frontlinjen.

Hundratals kvadratkilometer mark har tagits tillbaka från de ryska styrkorna.

Nu kommer uppgifter om att de ökända “Magyars fåglar” har slagit till mot ryska styrkor – och det rör sig om ett blodbad.

Ryskt blodbad

Robert Brovdi är grundare och befälhavare för en ukrainsk drönarspaningsgrupp.

Han går under smeknamnet ”Magyar”, och hans grupp kallas därför för "Magyars fåglar”.

Nu kommer uppgifter om att Ukrainas obemannade systemstyrkor – bland annat “Magyars fåglar” – har slagit ut 900 ryska soldater på bara ett och ett halvt dygn längs en 100 kilometer lång del av frontlinjen i Donetsk- och Zaporizjzja-regionerna.

“Nytt rekord”

Enligt Brovdi har det varmare vädret lett till att ryssarna tryckt på framåt kring Zaporizjzja och Donetsk.

Men, säger han.

– 900 på ett och ett halvt dygn är något av ett nytt rekord! Bra jobbat, herrar inom USF:s “fågel”-subkultur, säger han enligt Ukrainska Pravda.

– Drönaroperatörer från våra grannbrigader arbetade också häcken av sig. Och försvararna på marken var oslagbara – fienden lyckades inte bryta igenom en enda del under ett och ett halvt dygn på den ovan nämnda sträckan.

Läs mer: Stubb varnar Europa: ”Sanningens ögonblick” är här

Nya attacker

Samtidigt kommer uppgifter om nya ukrainska långdistansattacker.

– Ukrainska styrkor slog sannolikt till mot en rysk flygplansreparationsanläggning i Novgorod oblast natten mellan den 16 och 17 mars, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

Filmklipp uppges visa

ISW fortsätter.

– En ukrainsk källa publicerade videomaterial som uppges visa en drönarattack mot anläggningen och uppgav att ryska flygövervakningskanaler rapporterade att två A-50-flygplan för luftburen tidig varning och kontroll befann sig vid anläggningen vid tillfället.

Det är oklart om planen träffades.

Läs mer: Bunker busters har avfyrats

Foto: 414th Separate Unmanned Strike Aviation System Brigade of Ukraine

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen