Omkring 10 000 amerikanska soldater huserar vanligtvis på flygbasen Al Udeid i Qatar.

I måndags ska två iranska bombplan av typen Su-24 ha skickats mot basen i ett ovanligt attackförsök, då Iran främst slagit tillbaka med missiler eller drönare.

Planen var “två minuter” från att lyckas med sitt uppdrag innan de sköts ned i ett historiskt ingripande av Qatar, uppger källor till CNN.

– Qatariska soldater har för första gången skjutit ned två iranska bombplan på väg mot sitt mål, säger den amerikanska generalen Dan Caine utan att nämna att det gällde just flygbasen i Qatar, skriver kanalen.

"Första gången"

Qatar hade utfärdat en varning via radio när de två stridsflygen var på ingång. Därefter gjordes bedömningen att planen var "fientliga" och Qatar skickade upp sina egna flyg och öppnade eld.

De iranska stridsflygen ska ha kraschat i qatariskt vatten.

CNN understryker att det iranska anfallsförsöket var något utöver det vanliga.

– Irans djärva operation över Qatar markerade första gången som landet använde bemannade flygplan för att attackera ett grannland sedan Khameneis död – och första gången som det qatariska flygvapnet engagerade sig i luftstrid, skriver tv-kanalen.

Symbolisk bas

Al Udeid är den största och viktigaste amerikanska militärbasen i Mellanöstern. Den fungerar som ett nav för USA:s militära operationer i regionen och har under flera decennier spelat en avgörande roll i flera amerikanska insatser.

Basen huserar även ett högkvarter för United States Central Command och luftkommandot United States Air Forces Central Command.

På basen tankas flygplan, styrs och skickas vidare till uppdrag och är förutom sin operativa betydelse även en stark symbol för USA:s militära närvaro i regionen.

Sedan de amerikansk-israeliska attackerna inleddes mot Iran i helgen har den iranska regimen avfyrat över 400 ballistiska missiler och över tusen drönare mot arabstater i området, enligt CNN.

Arkivfoto: Airwolfhound

Text: Redaktionen

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen