Alarmerande ökning för svenska pensionärer – ”måste tas på allvar”

2026 02 26

En oroväckande ökning noteras hos svenska pensionärer.

Det handlar om antalet inkassokrav, som har ökat med hela 29 procent sedan januari 2023.

I januari 2023 stod personer över 65 år för 11,75 procent av inkassokraven. Nu har siffran ökat till 15,1 procent, enligt färsk statistisk från branschorganisationen Svensk Inkasso.

Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso, höjer ett varningens finger. Han betonar att den dystra utvecklingen måste tas på största allvar.

– Att allt fler äldre får inkassokrav är en utveckling som måste tas på allvar. Många äldre har små ekonomiska marginaler och är särskilt sårbara för ökade levnadskostnader, säger han.

Går mot trenden

Ökningen bland äldre svenskar sticker ut i statistiken. Överlag minskar antalet inkassokrav i Sverige. I januari registrerades 727 317 nya inkassokrav, vilket är en minskning med 14 procent jämfört med samma månad föregående år.

De flesta av skulderna avser mindre belopp. Nio av tio ärenden gäller skulder under 5 000 kronor, uppger Svensk Inkasso.

Fler obetalda krav

När det gäller antalet avslutade inkassoärenden går utvecklingen åt fel håll. Under årets första månad avslutades 633 163 ärenden. Det är 14 procent färre än i januari 2025, då 734 679 ärenden avslutades.

– Även om inflödet av nya inkassokrav minskar på årsbasis ser vi samtidigt att antalet avslutade ärenden inte minskar i samma takt. Det innebär tyvärr fler obetalda krav och att fler fastnar med skulder som de inte kan betala tillbaka, säger Fredrik Engström.

LÄS MER: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

FAKTA: Inkassokrav januari 2026

Antalet nya inkassokrav
Januari 2026: 727 317
December 2025: 588 053
Januari 2025: 844 253

Antalet avslutade ärenden
Januari 2026: 633 163
December 2025: 604 633
Januari 2025: 734 679

Källa: Svensk Inkasso

LÄS OCKSÅ: Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

Fiasko i ny mätning – Tidöparti tappar kraftigt

2026 09 09

Moderaterna ser ut att gå mot ett ovanligt svagt valresultat.

Det visar en ny mätning från TV4/Novus.

I undersökningen hamnar M långt under resultatet i valet 2022, då partiet fick 19,10 procent av rösterna.

Moderaterna backar med 1,3 procentenheter jämfört med Novus senaste mätning 7 september. Stödet uppgår till 16,3 procent – 2,8 procentenheter lägre än i valet 2022.

Siffran på 16,3 procent är nära Moderaternas sämsta valresultat någonsin. I valet 2002 fick M 15,2 procent av rösterna – endast 1,1 procentenheter lägre än i Novus senaste mätning.

Hit går M-väljarna

Många moderata väljare stannar dock kvar inom högerblocket.

Enligt Novus ordförande Torbjörn Sjöström tappar Moderaterna framför allt väljare till Liberalerna, vilket får stort genomslag i mätningen. Stödet för Liberalerna ökar från 4,3 till 5,8 procent.

I Novus mätning i augusti fick L endast 1,9 procent. Sedan dess har stödet ökat med hela 3,9 procentenheter.

Torbjörn Sjöström beskriver uppgången som historisk.

– Så här snabb uppgång på kort tid har vi aldrig sett förr. Att L också nästan har tredubblat sitt väljarstöd, det är helt sensationellt, säger han till TV4.

Högsta noteringen sedan 2014

Även Miljöpartiet går starkt framåt.

MP ökar med 1,0 procentenheter till 8,8 procent – partiets bästa notering sedan 2014 i en mätning från Novus.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Ukraina har sagt ja till Putinallierad

Hela mätningen

Här är Novus nya mätning uppdaterad 9 september jämfört 7 september:

Vänsterpartiet 7,5 -0,3

Socialdemokraterna 26,6 -0,4

Miljöpartiet 8,8 +1,0

Centerpartiet 7,8 +0,1

Liberalerna 5,8 +1,5

Moderaterna 16,6 -1,3

Kristdemokraterna 6,4 +0,4

Sverigedemokraterna 19,3 -0,4

S+V+MP+C 50,7 +0,4

M+KD+SD+L 48,1 +0,2

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Snart 28 kronor litern vid pump

2026 09 09

Idag, onsdag, kostar dieseln 21,94 kronor litern.

Det enligt företagspriserna hos de stora drivmedelskedjorna, ett riktpris som även indikerar literpriset för privatkunder.

Priset höjdes igår med 55 öre. Men det kan snart gå över 22 kronor och därefter röra sig upp mot hela 28 kronor litern, om nuvarande dieselbrist består och den tillfälliga skattesänkningen inte förnyas.

– Mellan 25 och 28 kronor litern ligger inom räckhåll, säger Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Arctic Securities, till DN.

Genomsyrar ekonomin

Dieseln genomsyrar hela världsekonomin.

Huvudsakligen finns två förklaringar till bristen på drivmedlet och den efterföljande prisuppgången. Dels är trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre avstannad på grund av kriget i Iran, dels har Ryssland dragit i nödbromsen för dieselexport till följd av ukrainska attacker mot ryska raffinaderier.

Christian Kopfer konstaterar att det råder brist på såväl råolja som diesel.

– Om världen förbrukar 100 men bara producerar 95 måste de återstående fem tas någonstans ifrån. Nu tas de ur lagren, säger experten och menar att priset till slut måste tvinga bort förbrukning.

Andra läser: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Oklart om sänkningen består

Christian Kopfer jämför dieselbristen med en patient som långsamt tappas på blod. Det blir värre, men det tar inte slut över en natt.

Så sent som förra veckan flaggade Kopfer dessutom för att det kan bli en dubbelsmäll.

– Vi ska förvänta oss att drivmedelspriser fortsätter upp om inte situationen förbättras, vi ska förvänta oss att elpriser blir betydligt högre nu i vinter än vad de var förra vintern, sade han till SVT.

Den skattesänkning på bensin och diesel som infördes i Sverige i somras gäller till och med 30 november 2026. I dagsläget är det oklart om den kommer att förlängas. SD och KD vill se en fortsättning, L säger nej och M har inte tagit ställning.

– Vi får ta den här typen av förhandlingar och diskussioner på andra sidan valet, sade Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson i SD, till SR i augusti.

Socialdemokraterna har inför valet gått ut med att partiet inte har några förslag om att höja drivmedelskatterna.

Andra läser: USA-stridsflyg har bombat fel

Foto: Circle K

Text: Redaktionen