Kubanska styrkor rör på sig

2026 02 22

Kubanska elitstyrkor förflyttar sig.

Kubanska säkerhetsstyrkor har börjat röra på sig.

Det är goda nyheter för Trump-administrationen.

Styrkorna flyttar på sig

Kubanska säkerhetsstyrkor har börjat lämna Venezuela, rapporterar Newsweek.

Venezuelas tidigare diktator Nicolás Maduro, som tillfångatogs av amerikanska styrkor vid ett stort tillslag i januari, skyddades av kubaner.

Men nu har den nya venezuelanska interimpresidenten Delcy Rodriguez beordrat kubanerna att lämna landet.

Det är en stor framgång för Vita huset, inte minst för utrikesminister Marco Rubio, som har kubanska rötter och är särskilt engagerad i Latinamerikafrågor.

De kubanska styrkorna har funnits i Venezuela i många år. Inte bara Maduro, utan även hans företrädare Hugo Chavez, skyddades av kubanerna inom ramen för ett nära samarbete mellan den kubanska och den venezuelanska regimen. I utbyte levererade Venezuela olja till Kuba.

Men nu drar sig säkerhetsstyrkorna alltså tillbaka.

Prioriterar USA:s intresse

Marco Rubio har tidigare berättat vad som ska hända i Venezuela efter USA:s attack och tillfångatagande av Maduro i januari.

USA kommer i första hand att säkra sina egna säkerhetsintressen, enligt utrikesministern.

– De första stegen är att säkra det som är i USA:s nationella intresse och också till nytta för Venezuelas folk... Ingen mer narkotikahandel. Ingen mer närvaro av Iran/Hezbollah där, och inget mer användande av oljeindustrin för att berika alla våra motståndare, har Marco Rubio sagt, enligt tidningen.

LÄS OCKSÅ: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Spekulationer om Iran

De kubanska styrkornas tillbakadragande från Venezuela är ett glädjebesked för Vita huset, som även skulle kunna påverka Trump-administrationens beslutsamhet att agera mot Iran, enligt tidningen.

Ett alternativ som övervägs är att slå till mot det iranska ledarskapet, som man har gjort i Venezuela, men att då döda ledaren istället för att tillfångata honom.

Rubio har dock tidigare understrukit att det är stor skillnad mellan Venezuela och Iran.

– Det skulle vara ännu mycket mer komplext, eftersom vi talar om ett system som har varit på plats under mycket lång tid, sade den amerikanska utrikesministern i januari.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens – kräver samma sak

Foto: PRA

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen