23 oktober 2025

48 miljarder av skattebetalarnas pengar borta

2026 02 20

Ett gigantiskt skattefel redovisas.

Stora uteblivna skatteintäkter drabbar svenska skattebetalare.

Skatteverkets senaste rapport visar att stora belopp inte har betalats in inom flera viktiga skatteområden.

Storlek på skattefelet

En ny rapport från Skatteverket visar att det så kallade skattefelet uppskattas till omkring 48 miljarder kronor, pengar som staten skulle ha fått in i skatt om allt redovisats korrekt.

Skattefelet är skillnaden mellan den skatt som skulle ha fastställts om alla följt reglerna och den skatt som faktiskt fastställs efter kontroller.

Rapporten, som publiceras vart fjärde år, innefattar skattespår från privatpersoner såväl som företag och olika typer av inkomster.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Moms största bidragande faktorn

Moms står för den största delen av det totala skattefelet med många miljarder kronor — vilket är betydligt mer än fel i andra skatteområden.

– Skattefelet inom momsområdet är det största i absoluta tal: 29 miljarder kronor. Det höga beloppet beror på att många omfattas av momsreglerna och att regelverket är komplext. Det förekommer också momsbedrägerier, säger Sofia Tano, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket.

Momsreglerna gäller en mängd olika branscher och är i sig tekniskt krångliga, vilket både leder till misstag och i vissa fall medvetna försök att undvika korrekt redovisning.

Fel inom andra skatteområden

Utöver moms syns även betydande fel inom andra skatteområden.

För inkomst av tjänst ligger uppskattningen på ett skattefel på 11,1 miljarder kronor, till stor del beroende på felaktigheter i hur inkomster redovisats.

Även inom kapitalinkomster beräknas ett skattefel på 7,8 miljarder kronor, motsvarande drygt 7 procent av alla kapitalintäkter, vilket ofta förklaras med brister i kunskap om avdragsregler vid försäljning och liknande transaktioner.

Rapporten pekar också på fel i bolagsskatt för stora företag där felaktigheter i prissättning mellan koncernföretag påverkar utfallet.

– En stor del av skattefelet bland stora företag gäller fel som multinationella företag gör vid prissättningen av transaktioner mellan koncernföretag, säger Nina Öhrn Karlsson, analytiker och medförfattare av Skatteverkets rapport.

LÄS MER: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


19 februari 2026

Skatt sänks från 1 juli

2026 02 20

Regeringen går vidare med ytterligare en skattesänkning.

I somras sänktes alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier.

Nu tar regeringen nästa steg.

– Nu tar vi ytterligare ett steg mot ett friare och företagarvänligare Sverige. Genom att sänka alkoholskatten stärker vi småproducenters möjligheter att växa och bidra till ett levande och varierat näringsliv, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M), i ett uttalande.

Skattesänkningen utökas

Den tidigare sänkningen för öl kommer från den 1 juli 2026 att gälla för fler drycker, enligt regeringens förslag.

– Nu föreslås att även andra alkoholdrycker omfattas av skattelättnader. I lagrådsremissen föreslås att sänkt alkoholskatt ska gälla för vissa typer av jästa drycker som exempelvis cider och mjöd, vin, sprit samt mellanklassprodukter som portvin och sherry, uppger regeringen.

Satsar på dryckeskultur

Satsningen syftar till att öka förutsättningar för mindre aktörer inom dryckesindustrin och är en av Tidöpartiernas satsningar för att gynna svensk företagsamhet.

– Med denna satsning stärker vi svensk dryckeskultur och, tillsammans med gårdsförsäljning, även svensk besöksnäring, säger Oscar Sjöstedt, ekonomiskpolitisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Upptill 50 procent

Producentens storlek ska avgöra skattenedsättningen.

För de riktigt små producenterna ska skatten sänkas med uppemot 50 procent, medan lite större producenter kan få nöja sig med en mindre sänkning.

– Nu blir det billigare att driva bryggeri, vineri eller destilleri. Det är ett viktigt steg för att stärka svenskt entreprenörskap, skapa en mer levande landsbygd och ge den lokala dryckeskulturen möjlighet att växa, säger Cecilia Rönn, ekonomisk-politisk talesperson för Liberalerna.

LÄS MER: ”Sämsta någonsin” – stort larm om vindkraften 

Oberoende småbryggeri

För att ett ölbryggeri ska anses vara ett oberoende småbryggeri, vilket är en förutsättning för att få ta del av skattesänkningen, krävs att de:

- är juridiskt och ekonomiskt oberoende av andra bryggerier.

- använder lokaler som är fysiskt åtskilda från lokaler som används av andra bryggerier.

- inte producerar på licens.

- producera som mest 3 000 000 liter öl per år.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


18feb26

Pensionärer vallfärdar till Willys – här är anledningen

2026 02 18

Sveriges pensionärer har en tydlig favorit bland Sveriges matbutiker.

Bland personer över 60 år är lågprisjätten dominerar Willys. Det visar en färsk undersökning från marknadsundersökningsföretaget Yougov.

Willys når ”överlägset flest köpare” i kundgruppen, rapporterar Dagligvarunytt som tagit del av undersökningen.

Hela 62,3 procent av svenskarna som är 60 år eller äldre har handlat hos Willys minst en gång under mätperioden oktober-december 2025. Siffran innebär att Willys toppar mätningen i överlägsens stil. Tvåa på listan hamnar Lidl med 48,5 procent.

Här är anledningen

Enligt Yougovs analytiker Fredrik Bendz finns en tydlig förklaring till varför Willys är populärast bland pensionärer: kedjan har en stark lågprisprofil, vilket lockar äldre kunder.

– Drygt var tredje ”60-plussare” är starkt prismedveten, säger Bendz till Dagligvarunytt.

– Konsumenterna har generellt varit väldigt priskänsliga sedan inflationsåren och ”60-plussarna” har ett snarlikt inköpsbeteende, fortsätter han.

Viktig kundgrupp

Personer över 60 år är en viktig kundgrupp för livsmedelskedjorna. Gruppen utgör 38 procent av hushållen, enligt Yougovs mätning.

LÄS MER: Arlas besked till hushållen – prisförändring i butikerna

Billigare än Willys

Willys har i flera undersökningar pekats ut som Sveriges billigaste matkedja. Men i slutet av januari fick kedjan se sig besegrad av Lidl.

Enligt en undersökning från Pensionärernas riksorganisation, PRO, har Lidl den billigaste matkassen.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, sade Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Bilägare varnas – viktig del av bilen försvinner 

Foto: Willys Axfood

Text: Redaktionen