48 miljarder av skattebetalarnas pengar borta

2026 02 20

Ett gigantiskt skattefel redovisas.

Stora uteblivna skatteintäkter drabbar svenska skattebetalare.

Skatteverkets senaste rapport visar att stora belopp inte har betalats in inom flera viktiga skatteområden.

Storlek på skattefelet

En ny rapport från Skatteverket visar att det så kallade skattefelet uppskattas till omkring 48 miljarder kronor, pengar som staten skulle ha fått in i skatt om allt redovisats korrekt.

Skattefelet är skillnaden mellan den skatt som skulle ha fastställts om alla följt reglerna och den skatt som faktiskt fastställs efter kontroller.

Rapporten, som publiceras vart fjärde år, innefattar skattespår från privatpersoner såväl som företag och olika typer av inkomster.

LÄS MER: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Moms största bidragande faktorn

Moms står för den största delen av det totala skattefelet med många miljarder kronor — vilket är betydligt mer än fel i andra skatteområden.

– Skattefelet inom momsområdet är det största i absoluta tal: 29 miljarder kronor. Det höga beloppet beror på att många omfattas av momsreglerna och att regelverket är komplext. Det förekommer också momsbedrägerier, säger Sofia Tano, analytiker och rapportförfattare på Skatteverket.

Momsreglerna gäller en mängd olika branscher och är i sig tekniskt krångliga, vilket både leder till misstag och i vissa fall medvetna försök att undvika korrekt redovisning.

Fel inom andra skatteområden

Utöver moms syns även betydande fel inom andra skatteområden.

För inkomst av tjänst ligger uppskattningen på ett skattefel på 11,1 miljarder kronor, till stor del beroende på felaktigheter i hur inkomster redovisats.

Även inom kapitalinkomster beräknas ett skattefel på 7,8 miljarder kronor, motsvarande drygt 7 procent av alla kapitalintäkter, vilket ofta förklaras med brister i kunskap om avdragsregler vid försäljning och liknande transaktioner.

Rapporten pekar också på fel i bolagsskatt för stora företag där felaktigheter i prissättning mellan koncernföretag påverkar utfallet.

– En stor del av skattefelet bland stora företag gäller fel som multinationella företag gör vid prissättningen av transaktioner mellan koncernföretag, säger Nina Öhrn Karlsson, analytiker och medförfattare av Skatteverkets rapport.

LÄS MER: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen

Biltema inleder bojkott i hela Sverige

2026 11 14

En bojkott har inletts av den svenska lågpriskedjan.

Medan butiker över hela landet laddar upp inför årets stora readag Black Friday väljer Biltema att gå en helt annan väg.

Lågprisjätten vägrar att delta.

Nobbar stora köpfesten

Fredagen den 27 november är det dags för årets Black Friday. Då väntas butiker runt om i Sverige locka kunder med stora rabatter och kampanjer.

Men en av landets stora lågpriskedjor tänker inte delta.

Biltema tänker bojkotta Black Friday och väljer därmed att gå emot stora delar av handeln.

– Vi tror inte på att locka kunder med stora rabatter en gång om året, säger marknadschef Johan Gerdevåg, i ett uttalande.

Beskedet gäller i alla Biltema-varuhus i hela Sverige, utan några som helst undantag.

Läs också: Redan slutsålt – rusning efter julvara i Sverige

Därför säger Biltema nej

Bakom beslutet ligger företagets strategi att hålla priserna låga året runt i stället för att locka kunder med tillfälliga rabatter.

Biltemas marknadschef Johan Gerdevåg har tidigare förklarat varför kedjan väljer bort Black Friday.

– Vår strategi är att erbjuda bra priser hela året, så att alla ska kunna köpa det de behöver när de behöver det. Det är viktigt för oss att kunderna kan lita på att vi alltid har låga priser, inte bara på Black Friday.

Han har även framhållit att kunderna ska kunna lita på att priserna är låga oavsett när på året de handlar.

– Vår målsättning är att alla våra kunder ska kunna ha en rikare fritid med hjälp av våra produkter. Genom att hålla låga priser året runt kan vi göra det möjligt för fler att njuta av sina fritidsintressen, oavsett om det är på vinter, sommar eller någon annan tid på året, fortsätter Gerdevåg.

Inte första året

Det är långt ifrån första gången som Biltema väljer att ställa sig utanför den stora shoppingdagen.

Även 2024 och 2025 avstod kedjan från Black Friday. Kedjan gav då samma svar om varför de inte hakar på sina konkurrenter.

Nu står det alltså klart att samma strategi gäller även 2026.

Andra läser: Stor miljardsatsning i Sverige – S jublar

Foto: Biltema

Text: Redaktionen

Nytt scenario: Putin dör i januari

2026 11 13

I september varnade Danmark hela Nato för att det ryska hotet har ökat.

En rysk invasion av ett Natoland bedöms inte längre som uteslutet, även om det betraktas som osannolikt. Varningen om ett ökat ryskt hot mot Nato har upprepats av flera andra aktörer. Bland annat Jacek Siewiera, reservöverstelöjtnant i polska militären och tidigare chef för landets nationella säkerhetsbyrå.

– Står vi på gränsen till konfrontation? Jag tror det, sade han till polska Radio Zet i oktober.

Nya scenariot: Putin avlider

Nu har den framstående USA-baserade tankesmedjan Rand utarbetat en ny analys av hur en rysk invasion av Nato i östeuropa skulle kunna utspela sig under de närmaste fyra åren.

Det kanske mest uppseendeväckande av allt?

Tankesmedjan utgår från ett scenario där Rysslands diktator Vladimir Putin avlider i början av 2027. Därefter utvecklas situationen steg för steg till ett krig i Baltikum.

– Det skulle kunna utlösa en serie händelser, inklusive en våg av så kallade hybridattacker, vilket i slutändan leder till att Nato kolliderar direkt med ryska soldater år 2030, skriver Ellie Cook, försvarsreporter på Newsweek, som tagit del av rapporten.

Bygger upp Ryssland

I det utpekade scenariot skulle Putin efter sin död lämna ett stort maktvakuum i Moskva. Högt uppsatta tjänstemän i Kreml skulle kämpa om att efterträda diktatorn och slutligen skulle en högt uppsatt före detta säkerhetstjänsteman segra, lyder hypotesen.

Han skulle också gå med på vapenvila i Ukraina för att stabilisera Ryssland på hemmaplan.

– Den nyinstallerade ryska ledaren skulle sedan försöka att helt återuppbygga den ryska militären, som från och med 2026 har vuxit i storlek trots höga förluster på slagfältet, skriver Ellie Cook i tidningen.

Läs mer: Hälften utslaget i Ryssland – ”Blivit ett allvarligt problem”

Aktiverar artikel 5

Rands rapport identifierar flera svagheter i Europas försvarsförmåga, bland annat ett fört stort beroende av USA. Tankesmedjan ser framför sig att amerikansk militär minskar sin närvaro i Europa och att Ryssland i maj 20230 går in i Estland för att “skydda” den ryska befolkningen i Narva, en stad som Kreml länge har haft ögonen på.

Nato aktiverar då artikel 5, varpå ett storkrig bryter ut. Ryssland angriper bland annat brittiska militärbaser, hamnar och energianläggningar.

I november 2030 nås en vapenvila där Ryssland behåller kontrollen över Narva. Fredsförhandlingarna kör sedan fast, enligt det scenario Rand varnar för.

Läs mer: Slår till mot Ryssland – tungt besked på väg

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen