Nu kräver den tunga konsumentorganisationen att regeringen slopar skatten, som utgör 32 procent av den intjänade premien för en trafikförsäkring under en kalendermånad.

Enligt organisationen har skatten dragit in 52 miljarder kronor sedan den infördes 2007.

Men bilägarna har inte fått något tillbaka – trots att skatten infördes med argument att försäkringstagarna framöver skulle bekosta de sjukvårdskostnader som trafiken orsakar, i stället för att dessa skulle finansieras via skattsedeln.  

– När trafikförsäkringsskatten infördes lovade politiker att pengarna skulle återföras till bilisterna och belöna ett trafiksäkert beteende. Men reformen man planerade för 20 år sedan genomfördes aldrig. Det enda man hann göra var att besluta om skatten på trafikförsäkringspremien. Det har enbart lett till högre kostnader för fordonsägaren, skriver M Sverige.

”Måste bort nu”

M Sveriges vd Heléne Lilja uppger att det handlar om 2,5 miljarder kronor som årligen betalas in utan att bilister får något tillbaka.

–  Att slopa trafikförsäkringsskatten är en enkel och viktig åtgärd för att minska kostnaderna för bilister och ägare till andra trafikförsäkringspliktiga fordon, säger hon.

– Skatten måste bort nu. Den har ingen koppling till trafiksäkerhet och slår mest mot dem som inte har några alternativ till bilen, fortsätter Lilja.

LÄS MER: Jättesmäll för biljätten – faller med 57 procent 

FAKTA: Riksförbundet M Sverige

- Riksförbundet M Sverige är med 60 000 medlemmar Sveriges största konsumentorganisation för bilister och andra trafikanter.

- Organisationen arbetar för att ge sina medlemmar stöd, råd och inspiration för säkrare och roligare bilresor.

- Utöver det uppger M Sverige att man verkar för en hållbar, säker och tillgänglig mobilitet, ökad trafiksäkerhet samt att stärka bilkonsumenters rättigheter.

Källa: Riksförbundet M Sverige

LÄS OCKSÅ: Kalldusch för Trump – republikaner röstar emot 

Foto: F. Bratt Skatteverket resp D. Foster

Text: Redaktionen

Röd markering – den högsta varningsnivån – gäller för närvarande. Detta efter att omkring 20 kommersiella fartyg attackerats i eller i närheten av Hormuzsundet, rapporterar AFP.

Samtidigt rapporteras det att Irans militär börjat placera ut minor i farleden.

Ett skräckscenario för världsekonomin.

Även om kriget skulle ta slut innebär en minering av sundet att sjöfarten kommer att stå still under en längre tid.

– Oavsett om man har försäkring, hur många lastfartygskaptener skulle vilja segla dit med vetskapen om att det finns ett minfält längre fram? säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea, till Iltalehti.

Hans Liwång, professor i försvarssystem vid Försvarshögskolan, gör samma bedömning.

– Risken att träffa en mina kan vara tillräckligt för att de här civila lastfartygen väljer att inte passera genom sundet. Iran behöver bara skapa osäkerhet för att flödet av olja ska stoppas i regionen, säger han till DN.

”Ingen kan ersätta”

En längre stängning av Hormuzsundet kommer att leda till omfattande kostnadsökningar runt om i världen. Omkring 20 procent av all gas som produceras och cirka 25 procent av världens sjöburna olja transporteras genom sundet.

– Ingen aktör kan ersätta den mängd som skulle gå förlorad, säger Jan von Gerich till Iltalehti.

LÄS MER: EU-CHEFEN: Stort misstag av Europa – kan bli dyrt

Hushållen får ta smällen

Thina Saltvedt är expert på oljemarknaden och senior rådgivare på Nordea. Hon konstaterar att hushållen redan i dag märker av effekterna av energikrisen i Mellanöstern. Om stoppet i Hormuzsundet blir långvarigt kommer det leda till ”storskaliga effekter”, varnar experten.

– När du kommer till pumpen och ska fylla bensin eller diesel så kommer du märka det ganska fort, inom den närmaste veckan, säger hon till Expressen och tillägger:

– Det är fruktansvärt svårt att säga hur mycket det kommer stiga. Det beror på hur lagernivåerna ser ut, men det är också ett problem med raffinaderierna som det har bombats mot.

Drivmedelspriser som skjuter i höjden riskerar också att elda på inflationen, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) har varnat för.

Högre bränslepriser innebär att företag får ökade transport- och produktionskostnader. Kostnadsökningar som företagen ofta kompenserar för genom att höja priserna på sina varor.

LÄS OCKSÅ: Ryssland kan skicka in soldater i nytt land – president larmar

Foto: StockSnap

Text: Redaktionen

I dagsläget har Rusta 220 varuhus i Sverige, Norge, Finland och Tyskland.

På torsdagsmorgonen har lågpriskedjan släppt en stark kvartalsrapport där det framgår att omsättningen ökar med nio procent och en vinstökning med drygt 10 procent.

Samtidigt meddelar Rusta att de planerar att öppna uppemot 80 nya varuhus de kommande tre åren.

80 nya varuhus

Under det gångna kvartalet öppnade kedjan bara ett nytt varuhus, i Vallentuna.

Under kalenderårets första sex månader ökar Rusta takten och ska öppna 13 nya varuhus.

Men för de kommande tre åren är antalet ännu högre.

– Tidigare har vi kommunicerat att antalet öppningar bedöms hamna i den övre delen av intervallet 50–80 nya varuhus de kommande tre åren, framhåller Rusta.

– Det konkretiseras nu till 65–80 nya varuhus under räkenskapsåren 2026/27 till 2028/29, det vill säga under treårsperioden 1 maj 2026 till 30 april 2029.

Siffror från rapporten

Här är några av nyckelsiffrorna från Rustas kvartalsrapport:

- Nettoomsättningen uppgick till 3 796 MSEK (3 483), en ökning med 9,0% (7,3%).

- Bruttovinsten ökade med 10,4% och uppgick till 1 672 MSEK (1 514) och bruttomarginalen uppgick till 44,1% (43,5%).

- Kvartalets resultat uppgick till 330 MSEK (257).

Läs mer: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

“Välfylld pipeline”

Rustas vd Göran Westerberg kommenterar utsikterna för framtiden.

– Vi har en stark balansräkning, en bruttomarginal som ökar och en välfylld pipeline av nya varuhus, säger han.

“Vidare ut på kontinenten”

Westerberg fortsätter.

– Samtidigt finns mycket kvar att göra och potentialen är fortsatt stor för Rusta, menar han.

– Inte minst arbetet med att oavbrutet utveckla vårt sortiment till att ännu bättre svara på kundernas behov till marknadens lägsta priser. Dessutom återstår den viktiga utmaningen med att fortsätta inbrytningen i Tyskland och vidare ut på kontinenten.

Läs mer: USA svänger – grönt ljus till Erdogan

Foto: Rusta

Text: Redaktionen