Det fastlår den amerikanska kongressens oberoende budgetkontor, Congressional Budget Office (CBO), i en färsk prognos, rapporterar Financial Times. 

Enligt prognosen kommer Trumps imigrations-, skatte- och utgiftspolitik att driva upp statsskulden till rekordnivåer som inte har noterats sedan andra världskrigets dagar.

– Det årliga underskottet kommer att öka från 1,9 biljoner dollar i år till 3,1 biljoner dollar 2036. Det innebär att den federala skuldnivån passerar rekordnivån från andra världskriget redan 2030, fastslår CBO.

”Ohållbar”

CBO-chefen Phillip Swagel är mycket bekymrad.

– Våra budgetprognoser fortsätter att visa att den finanspolitiska utvecklingen inte är hållbar, säger han enligt Financial Times.

Jonathan Burks vid den oberoende tankesmedjan Bipartisan Policy Center delar oron.

– Det finns ingen anledning att försköna det: USA:s finanspolitiska hälsa blir allt mer allvarlig. Vår skuld är nu 100 procent av BNP, och i stället för att bromsa accelererar vi, säger han.

LÄS MER: ”Avdankad förlorare” – USA:s justitieminister ursinnig 

”Skaka hela det globala finansiella systemet”

Den nya rapporten väntas öka investerares oro över den amerikanska statsskulden.

Den svenska storbanken Swedbank har tidigare varnat för att osäkerheten i den amerikanska ekonomin kan sätta hela det globala finansiella systemet i gungning.

Enligt Swedbanks chefsekonom Mattias Persson bidrar brottsutredningen mot Fed-chefen Jerome Powell, USA:s upptrappade hot mot Grönland och Högsta domstolens stundande beslut om Trumps handelstullar till att ytterligare öka osäkerheten på marknaden.

–  Det här skulle kunna skaka hela det globala finansiella systemet därför att dollarn är ankaret i det globala finansiella systemet. Det är svårt att sia om sannolikheten – men ju fler saker som händer, desto mer sannolikt blir det, sade Persson till EFN i januari.

LÄS OCKSÅ: Swedbank går ut med uppmaning till Sveriges kvinnor

Foto: Official White House Photo by Patrick Witty

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen