Fordonskoncernen – som bland annat inkluderar Citroën, Fiat, Opel och Peugeot – blöder ekonomiskt.

Efter att bolaget aviserat en förväntad nettoförlust på uppemot 23 miljarder euro för fjolåret har aktien rasat på börsen. När förlusten redovisades rasade aktien med 25 procent på Milanobörsen, rapporterar Bloomberg.

Den stenhårda marknadsreaktionen förklaras av att Stellantis resultat kom in svagare än väntat.

Misslyckad satsning

Koncernens omfattande satsning på elbilar pekas ut som den främsta orsaken till raset. Stellantis tidigare vd Carlos Tavares lanserade flera elbilsprojekt som i efterhand har visat sig vara olönsamma.

Tavares avskedades i december 2024. I samband med det meddelade han att Stellantis inte planerar att sälja av något av sina 14 befintliga varumärken, trots omfattande spekulationer om att koncernen kan stå inför en uppdelning.

Kollapsar: Ras på 70 miljarder euro 

Sedan 2024 har Stellantis börsvärde fullständigt kollapsat. I dagsläget har det fallit med hiskeliga 70 miljarder euro – motsvarande omkring 740 miljarder kronor.

Stephen Reitman, aktieanalytiker vid Bernstein Research, konstaterar att nedgången sticker ut. Stellantis ras är markant brantare än hos konkurrenterna Ford och General Motors.

– Detta återspeglar den klyfta som Stellantis ledning måste övervinna för att återställa förtroendet, framhåller Reitman enligt Bloomberg.

LÄS MER: ”Avdankad förlorare” – USA:s justitieminister ursinnig 

Hela listan: Stellantis samtliga bilmärken

Här är samtliga bilmärken som ingår i Stellantiskoncernen:

- Abarth

- Alfa Romeo

- Chrysler

- Citroën

- Dodge

- DS Automobiles

- Fiat

- Jeep

- Lancia

- Maserati

- Opel

- Peugeot

- Ram

- Vauxhall

LÄS OCKSÅ: 24 februari är det dags – jättebesked från Zelenskyj

Foto: D. Pidhrushnyi

Text: Redaktionen

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund  tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

–  Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen