6 feb 2025

LARMET: Ryssland kan gå in i Baltikum i år – Nato paralyserat

2026 02 06

Ett skrämmande krigsscenario har blossat upp till diskussion i Natos säkerhetskretsar.

Ryssland kan invadera Litauen och “uppnå de flesta av sina mål” inom ett par dagar.

Den slutsatsen drar flera säkerhetsanalytiker som tidigare varit verksamma inom Nato, rapporterar Wall Street Journal och The Independent.

Bedömningen grundas på en simulerad övning där Kreml hävdade falska påståenden om en “humanitär kris” i den ryska enklaven Kaliningrad.

Det användes sedan som förevändning för att invadera och ta över den litauiska staden Marijampole, där det bland annat finns en viktig väg som förbinder Ryssland och Belarus.

Larmet: ingen griper in

Scenariot utspelar sig i oktober 2026. Enligt analytikerna skulle det amerikanska ledarskapet lysa med sin frånvaro och flera Natoländer skulle tveka att rycka in.

Ett aktiverande av artikel 5 skulle med andra ord utebli och Ryssland skulle enbart behöva använda 15 000 soldater för att få kontroll över Östersjön.

– Ryssarna uppnådde de flesta av sina mål utan att flytta många av sina enheter. Det här visade mig att när vi väl konfronteras med det eskalerande narrativet från den ryska sidan, så har vi det inbäddat i vårt tankesätt att det är vi som borde trappa ned, säger Bartlomej Kot, polsk säkerhetsanalytiker, till WSJ.

LÄS MER: ”Borde vara väldigt oroade” – USA varnar för bombattack

Försvarsministern: "inom ett par år"

I övningen tvekade Tyskland att svara på den ryska attacken. Enligt förutsägelsen ingrep inte den tyska brigad som redan är utplacerad i Litauen, efter att ha stoppats av minor. Polen mobiliserade men skickade i slutändan inga trupper.

Flera Natoländer har det senaste åren varnat för risken för ett storskaligt krig mellan Ryssland och Nato. I februari förra året bedömde danska försvarets underrättelsetjänst, FE, att Ryssland sannolikt är mer benägna att använda våld mot ett eller flera europeiska Natoländer om Moskva uppfattar försvarsalliansen som militärt försvagat eller politiskt splittrat.

Tyskland har flera gånger påtalat att det kan ske bara inom några år.

– Våra militära rådgivare säger mig: Ryssland kan inom fem till åtta vara i stånd att angripa Natoterritorium. Om Ryssland är berett att den risken – det kan vi för dagen inte utesluta, framhöll den tyska försvarsministern Boris Pistorius i en intervju med DN 2024.

Den omtalade krigsövningen simulerades i december av den tyska tidningen Die Welt och det tyska “wargamecentret” vid Helmut Schmidt-universitet inom de tyska väpnade styrkorna.

LÄS MER: Uppgifter: Putin ställer ultimatum till hela världen

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


10mars26

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen


11 mars 2026

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen