Nu hoppas regeringen få med sig Norden, EU och andra länder ombord på förslaget.

I korthet handlar initiativet om att ändra tolkningen av flyktingregler så att man ska kunna utvisas vid våldtäkt, trots att man lever med flyktingstatus.

Något som idag inte är möjligt utan en individuell bedömning, enligt internationella regler.

– Våldtäktsmän ska kunna utvisas. Det är inte konstigare än så, säger Johan Forssell (M), migrationsminister i Sverige, till TV4.

"Det räcker inte"

Enligt Johan Forssell kommer nu arbetet med att ändra de internationella reglerna att sätta igång på FN-nivå.

Förhoppningen från Sverige är att det ska hända saker på fronten redan under 2026, men processen väntas ta tid.

– Sverige kommer snart att få det tuffaste regelverket i Norden för brottsutvisningar, men det räcker inte. Vi vill också förändra de internationella ramarna, säger migrationsministern.

Statsministern: "Stötande"

Förslaget har skickats till FN:s flyktingorgan UNHCR. Bakgrunden är att flera våldtäktsfall nyligen rapporterats, vilket statsminister Ulf Kristersson (M) beskriver som “stötande”, rapporterar Expressen.

– Moderaterna sa redan i höstas att vi borde ändra också flyktingkonventionen, så att fler utländska medborgare som dömts för sexualbrott kan utvisas – även om de har flyktingstatus. Nu har regeringen ställt sig bakom det, säger Kristersson enligt tidningen.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Nya regler även på hemmaplan

I våras gick regeringen fram med ett nytt förslag även på hemmaplan om skärpta regler om utvisning på grund av brott. I det fallet handlar det om att ändra svensk lagstiftning.

– Nu är det slutdaltat med personer som kommer till Sverige och begår brott. Antalet som kommer utvisas på grund av brott bedöms sexdubblas med utredningens förslag. Steg för steg gör vi svensk migrationspolitik mer rättvis. Det handlar ytterst om upprättelse för brottsoffren, sade Johan Forssell vid tillfället.

LÄS MER: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nu kräver organisationen att gängkriminellas körkort ska ryka med omedelbar verkan. Den som använt körkortet inom ramen för brottslighet bör inte få behålla det, betonar Jacob Sidenvall från M Sverige. 

– Det handlar om normer, säger han och fortsätter:

– Att minska gängkriminellas närvaro i trafiken och deras rörelsemöjligheter skulle kunna leda till bättre brottsbekämpning men framför allt säkrare trafik. Våldskapital och illegala vapen ska helst hållas borta från trafiken.

Sidenvall hänvisar till att det redan i dag finns organiserad brottslighet som försvårande omständighet vid åtal. Om domstolar kan bevisa att brott har begåtts i organiserad form skärpts straffet.

– Och då tycker vi att förtroendet att ha körkort ska anses förbrukat. Gängkriminellas utrymme i samhället behöver minska, och det här skulle vara ett sätt att begränsa deras möjligheter.

LÄS MER: Annika Strandhäll rasar – hotar med lagstiftning

Pekar ut framgångsrik lag

Jacob Sidenvall jämför förslaget med den nya lagen om självständigt förverkande som trädde i kraft i november 2024. Den gör det möjligt för polisen att beslagta tillgångar som kommer från kriminell verksamhet, utan att egendomen kopplas till ett specifikt brott. Polisen behöver endast visa att tillgångarna kommer från kriminell verksamhet – till exempel genom att konstatera att egendomen inte står i proportion till en persons lagliga möjligheter att äga den. Det kan röra sig om en fastighet, bilar eller pengar på ett bankkonto.

Sedan lagen trädde i kraft har Kronofogdens intäkter från utmätningarna tiodubblats – från 7 till 70 miljoner kronor.

– Det här är ett verktyg som vi efterfrågat från politiken, säger Jacob Sidenvall.

– Den organiserade brottsligheten beskrivs ibland som systemhotande. Men i gatubilden märks den ofta i form av dyra bilar som körs på ett störande eller vårdslöst sätt. Det är ett sätt för de aktiva att visa upp en fasad av framgång för att rekrytera yngre till livsstilen, men det sätter också en dålig kultur för trafikbeteende på vägarna.

LÄS OCKSÅ: Trendbrott om jobben – inte hänt på länge

Foto: A. Lazic resp Transportstyrelsen

Text: Redaktionen