Under det första året av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina gick flera tyska representanter ut med ett meddelande till det ryska folket.

I september 2022 hyllade Tysklands dåvarande justitieminister, Marco Buschmann, alla ryssar som motsatte sig den ryska diktatorn Vladimir Putin.

– Alla som hatar Putins politik och älskar liberal demokrati är mycket välkomna här i Tyskland, uppgav han i ett inlägg på plattformen X, rapporterar Politico.

Inrikesministern delade

Den dåvarande tyska inrikesministern, Nancy Faeser, delade samma inställning.

Hon välkomnade ryssar i fara att söka asyl i Tyskland.

– Den som modigt motsätter sig president Vladimir Putins regim och därmed utsätter sig för allvarlig fara kan ansöka om asyl i Tyskland på grund av politisk förföljelse, framhöll hon till tidningen Frankfurter Allgemeine Sonntagszeitung.

Tvärvändning

Nu har Tyskland vänt.

Under 2022 och 2023 var landet generöst med att erbjuda juridiskt skydd till ryssar som flytt landet.

Men under 2024 och 2025 har allt flera asylansökningar från ryssar avslagits.

– Friedrich Merz regering, som tillträdde i maj förra året, har lett en hårdare invandringslinje i hopp om att locka väljare bort från det högerextrema Alternative für Deutschland, uppger Politico.

Och nu har ett särskilt uppmärksammat fall avslagits.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flytt från fronten

När Ryssland skickade Georgy Avaliani för att strida i Ukraina gjorde han precis som tyska ledare föreslog.

– Han flydde fronten efter att ha blivit tvångsinkallad, och han påstår att han överlevde misshandel och låtsasavrättningar i en tortyrkällare innan han flydde Ryssland helt, uppger tidningen.

Nu avslår Tyskland hans asylansökan och vill skicka tillbaka honom till Ryssland, vilket markerar en tydlig vändning från den tidigare tyska linjen, framhåller tidningen.

– Även om jag kan undkomma döden skulle jag skickas till fronten eller riskera ett fängelsestraff på 15 år om jag skickas tillbaka, säger Georgy Avaliani, som planerar att överklaga domen.

Domen spelar Vladimir Putin rakt i händerna och förstärker hans budskap att det inte finns någon säker utväg för de som flyr fronten, eftersom europeiska regeringar skärper asylpolitiken, uppger Poltico.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: No 10 resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen