Sverigedemokraterna svänger – Öppnar för Natomedlemskap

2022 03 06

– Det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu.

Det säger Sverigedemokraternas utrikespolitiska talesperson Aron Emilsson till Ekot.

Mycket stor betydelse

Beskedet att Sverigedemokraterna efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina nu öppnar för att ändra ståndpunkt i Natofrågan kan få mycket stor betydelse för svenskt medlemskap eftersom det skulle innebära att en majoritet av partierna är för.

I ett helt annat ljus

– Är det så att indikationerna stämmer om att en majoritet i Finland svänger, och vi ser ett närmande av ett finskt Natomedlemskap, så ställs frågan i ett helt annat ljus, här och nu, säger Aron Emilsson (SD) till SR.

Förändrade röstsiffror

Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna säger redan ja till Natomedlemskap och skulle Sverigedemokraterna också landa i ett ja så förändras röstsiffrorna i Sveriges riksdag totalt.

Skulle ge Ja-sidan majoritet

🟢 I nuläget har de fyra JA-partierna Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans 143 mandat.

🔴 De fyra NEJ-partierna Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har 206 mandat.

Men om Sverigedemokraterna går över till JA-sidan så kommer JA-sidan upp i hela 205 röster vilket är långt mer än de 175 som krävs för majoritet.

Rysslands brutala anfallskrig

Sverigedemokraterna ligger redan i dag - jämfört med V, MP och S - ett steg närmare de fyra borgerliga partierna i och med att SD är positivt till en så kallad Natooption vilket är ett snabbspår till Nato i ett läge där omvärldssituationen så kräver och Sverige så vill.

Men Rysslands brutala och hårt kritiserade anfallskrig mot Ukraina gör att partiet nu öppnar för att säga ja till Natomedlemskap.

Måste höja blicken

– Det går inte att utesluta någonting i det extrema säkerhetspolitiska läget som råder. Då måste man höja blicken och perspektiven från antaganden och analyser som man gjort i ett helt annat skede, innan den 24 februari, framhåller Aron Emilsson (SD).

Analyserar läget

– Vi analyserar läget nu, timme för timme mer eller mindre, tittar på Natofrågan, tittar på andra säkerhetspolitiska samarbeten och vad vi kan göra. Och det är klart att allting ställs i ett helt annat ljus just nu, säger SD:s utrikespolitiska talesperson.

– Vi lever i ett nytt läge, en ny verklighet, säger han till SR.

ANALYS

Ett skifte för SD från NEJ-sidan till JA-sidan i Natofrågan skulle innebära flera fördelar för partiet såväl inför valet som inrikespolitiskt-strategiskt.

◾Partiet närmar sig M, KD och L på det område där Ulf Kristersson (M) är mest kritisk till SD, nämligen utrikes- och säkerhetspolitiken. Det skulle underlätta SD:s samarbete med M, KD och L både inför valet 2022 och efter valet.

◾Partiet skulle på ett effektivt sätt motverka alla tidigare anklagelser om att vara alltför Putinvänliga.

◾Partiet skulle öka sin möjlighet att ingå i framtida moderatledda regeringar.

◾Partiet har även möjlighet att öka – allt annat lika – sin chans till ett bra valresultat i ett läge där nästan dubbelt så många svenskar säger ja till Nato jämfört med de som säger nej enligt Demoskops senaste mätning som kom idag.

Foto: SD resp. Natoemblem

Text: Redaktionen

Föremål ska hämtas från allas bostäder – ny lag i Sverige

2025 05 22

Systemet för insamling av vissa avfall håller just nu på att läggas om.

Senast år 2027 ska en ny lag praktiseras fullt ut.

Det innebär att alla kommuner i Sverige ska hämta källsorterade förpackningar, till exempel av plast eller metall, från folks bostäder.

Syftet är att öka återvinningen och notan för insamlingen läggs på producenterna som fört ut produkterna på marknaden.

– Insamlingen ska vara gratis för hushållen. Kommunerna ska ersättas för sina kostnader av producenterna, framhöll den tidigare S-regeringen som gick fram med lagen redan 2022.

Kan bli bakslag för hushållen

Men även om förändringen ska vara gratis för hushållen riskerar den nya soporteringslagen att slå tillbaka.

Detta eftersom priset istället kan öka i matbutikerna till följd av ökade kostnader hos producenterna, rapporterar SR.

– Det är mycket dyrare att åka och hämta det här materialet hemma hos människor i Sverige jämfört med när vi alla gick till återvinningsstationen med vårt förpackningsmaterial, säger Helena Nylén, vd på Näringslivets Producentansvar, till radion.

Kritiken: får inte plats

I höstas hade 75 kommuner infört förändringen, enligt TV4. Omkring 200 återstod då att hitta en lösning för att möjliggöra insamlingen innan 2027.

Kritik mot den nya lagen har dock vädrats, både från villaägare och kommuner, främst med anledning av att det blir svårt att hitta fysiskt utrymme för att hantera föremålen.

– Vi har ju ställen idag där man inte kan hämta mat- och restavfall, till exempel. För att det är för trångt att komma dit med sopbil, det saknas vändplats och sådär, sade Frida Gustafsson, projektledare på Göteborgs stad, till kanalen i höstas.

LÄS MER: Flera kommuner går ut med samma varning

"Konsumenterna får betala"

Hämtningen av föremålen väntas innebära kostnadsökningar på flera miljarder. Innan reformen drevs igenom låg kostnaden på 15 öre per mjölkpaket. Idag har den stigit till 30 öre per paket och när systemet är fullt i bruk bedöms notan landa på 50-60 öre per paket, enligt SR.

– Räkningen för detta betalar producenterna, men i andra hand får konsumenterna betala genom ett ökat pris i butikerna, säger Carl Eckerdal, chefsekonom på livsmedelsföretagen, till radion.

Foto: I. Rifath

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Ny skatt för alla i Sverige

2025 05 22

Regeringens föreslagna finansieringsmodell för ny kärnkraft i Sverige får grönt ljus.

Det står klart efter onsdagens omröstning i riksdagen.

Riksdagen röstade i enlighet med regeringens lagförslag. Resultatet blev 154 ja mot 151 nej.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) välkomnar vad han kallar för ett ”historiskt besked”.

– En utbyggnad av kärnkraften bedöms leda till stabilare priser och lägre systemkostnader, vilket gynnar såväl hushåll som företag. Med nya kärnkraftsreaktorer banar vi väg för högre tillväxt, fler jobb och bättre förutsättningar för att klara klimatomställningen, säger han.

Ny skatt

Regeringens och SD:s målsättning är att bygga minst två storskaliga reaktorer senast 2035. Det är oklart hur mycket projektet kommer kosta. Den statliga utredning som utgör grunden för regeringens finansieringsmodell har antytt att kostnaden för fyra reaktorer kan landa på omkring 400 miljarder kronor.

Enligt den föreslagna finansieringsmodellen skulle staten täcka 300 miljarder kronor av kostnaden genom ett statligt lån som ska betalas tillbaka successivt till staten efter att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

Kraftbolag som investerar i kärnkraft kommer ska också erjbudas ett garanterat elpris på 80 öre/kWh i över 40 år. Om elpriset är lägre än så, ska mellanskillnaden täckas av staten genom en ny elskatt. 

Enligt elbolaget Nordic Green Energy kan den nya skatten innebära en ökad kostnad på 2 160 kronor om året för villaägare.

Läs mer här: Ny skatt på väg – ”2 160 kronor om året”

Uppmanar: Lämna ansökan

Den nya lagen om statligt stöd för investering i ny kärnkraft träder i kraft den 1 augusti 2025. Företag som är intresserade av att få statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft kan lämna in en ansökan till regeringen.

Regeringen: Två steg för finansieringen

På sin hemsida beskriver regeringen finansieringsmodellen i två steg:

- Statliga lån ges för uppförande och provdrift av nya kärnkraftsreaktorer, och för projektering och andra förberedande åtgärder. Det går inte att låna till hela investeringskostnaden, utan det krävs också tillskott av eget kapital. De statliga lånen ska betalas tillbaka successivt till staten efter det att kärnkraftsreaktorn har tagits i drift.

- Dubbelriktade differenskontrakt är en form av prissäkringsavtal och gäller när den nya reaktorn har tagits i drift och har tillstånd att producera el på full effekt. Prissäkringsavtalet kan innebära en kostnad eller en intäkt för staten beroende på elpriset. Om genomsnittspriset på el, i det elområde där den nya reaktorn producerar, på årsbasis understiger det fastställda lösenpriset får företaget ersättning för mellanskillnaden från staten. Vid det omvända förhållandet, när genomsnittligt elpris överstiger lösenpriset, ska företaget betala mellanskillnaden till staten.

Foto: T. Williams

Text: Redaktionen