Ny regel när man köper kaffe – 70 procent har missat det

2026 02 03

Den 1 januari 2024 infördes en så kallad “kaffelag” i Sverige.

Nu har det gått över två år sedan den nya regeln började gälla.

Men knappt någon känner till att den har införts.

Den nya lagen, som kräver att kunder måste erbjudas flergångsalternativ istället för en engångsmugg när de köper kaffe eller takeawaymat, har passerat den stora majoriteten förbi.

Hela 72 procent känner inte ens till den, visar en Novusundersökning som gjorts på uppdrag av Håll Sverige Rent.

– Mer information till konsumenterna är avgörande om vi ska lyckas minska berget av engångsplast. Många vet inte att de har rätt att få sin mat och dryck i flergångsalternativ, säger Johanna Ragnartz, vd på Håll Sverige Rent, i ett uttalande på tisdagen.

"Inte hållbart"

Enligt samma undersökning framgår att blott 9 procent av takeawaykunder blivit erbjudna ett återanvändbart alternativ.

Det är för dåligt, menar Håll Sverige Rent.

Engångsprodukterna beskrivs som ett slöseri med resurser som äve skräpar ned i naturen. Enligt nationella skräpmätningar mellan 2023 och 2025 har dessutom ingen minskning skett vad gäller engångsmuggar och matlådor som slängs efter användning.

– Vi har vant oss vid att kunna ta med en kaffe överallt, men det är inte hållbart att varje kopp kommer med en ny mugg som bara används i några minuter innan den slängs, säger Johanna Ragnartz. 

LÄS MER: Skriker efter personal – behöver 7 000 nya anställda

Missar målet

Den senaste statistiken från Naturvårdsverket visar att antalet engångsmuyggar med plast ökade från 1 055 miljoner år 2022 till 1 256 miljoner året därpå.

Antalet matlådor låg i sin tur på 858 miljoner år 2023.

Enligt myndigheten kommer Sverige inte att nå målet om halverad förbrukning av engångsmuggar och engångsmatlådor under 2026.

– Den som köper takeaway kan göra skillnad genom att börja efterfråga flergångsalternativ. Ju fler som frågar, desto svårare blir det att fortsätta servera allt i engångsmaterial, säger Johanna Ragnartz.

LÄS MER: Swedbank: Sverige utklassar USA och Europa

Foto: A. Nee resp C. Ciftci

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Delar ut största smockan mot Moskva någonsin

2026 10 12

Donald Trump har det senaste dygnet väckt vrede både i USA och stora delar av Europa.

Bakgrunden är att den amerikanska presidenten ropat ut en påstådd energivapenvila mellan Ryssland och Ukraina och dessutom kommit överens med Moskva om ett avtal värt miljoner ton rysk diesel till USA och världsmarknaden.

Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister i Sverige, kallar Trumps relation till EU och Storbritannien för en “härdsmälta”.

– Trump agerar som en allierad till Putin, skriver han på X.

Sätter in största smockan hittills

Samtidigt som Trump hävdar att världen ska börja ta emot rysk diesel slår EU näven i bordet mot Moskva.

På måndagen röstar unionens utrikesministrar igenom nästan 1600 nya restriktioner mot Rysslands militära industri, rapporterar Kyiv Independent. Det är det största enskilda tillägget till befintliga sanktioner som någonsin införts, bekräftar EU:s utrikeschef Kaja Kallas.

– Vi gör det betydligt svårare, långsammare och dyrare för Ryssland att producera de vapen som används för att döda ukrainare, säger hon enligt den ukrainska tidningen.

Läs mer: Uppror mot Donald Trump

"Ska inte underskattas"

I och med dagens smocka har nu antalet EU-sanktioner mot Ryssland ökat från ungefär 3 000 till över 4 500. Den nya listan är brett inriktade på branschaktörer som sysslar med allt från varv och flygbolag till elektroniktillverkare, reparationsanläggningar för pansarfordon samt flyg- och rymdföretag.

– De nya listorna verkar ha sammanställts med hjälp av ett ganska generellt kriterium, nämligen deras rätt till subventioner från den ryska regeringen och deras beteckning av den ryska staten som en del av det militärindustriella komplexet, skriver Kyiv Independent.

En högt uppsatt EU-tjänsteman säger även till tidningen att sanktionernas påverkan på berörda aktörers förmåga att göra affärer med tredjeländer inte ska underskattas.

– Särskilt sydostasiatiska länder är ovilliga att riskera att skada relationerna med EU genom att göra affärer med företag som sanktionerats av blocket, säger tjänstemannen.

Läs mer: Stormakt överger Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen