Den ekonomiska situationen beskrivs som allvarlig för Kreml.

Ett gap på nästan tre biljoner rubel, motsvarande cirka 30 miljarder euro, kommer att uppstå i den ryska budgeten till följd av intäktstappet, rapporterar The Moscow Times och finländska Iltalehti, med hänvisning till uppskattningar från ryska Alfa Bank.

Säljs ut för "löjligt" pris

Flera nödåtgärder är redan på plats.

Exempelvis har Ryssland sålt partier av Uralolja, landets viktigaste exportolja, till Indien för “ett löjligt pris på så lite som 22-25 dollar per fat”, skriver Iltalehti.

Då har priset sedan tidigare redan sjunkit till 36-38 dollar per fat.

– Budgetunderskottet är helt klart en nyckelfråga för Vladimir Putin, framhäver Janis Kluge från Tyska institutet för internationell politisk forskning, SWP, enligt The Moscow Times.

LÄS MER: ”Ni stöttar Ryssland” – Trump slår till

Måste ha in pengar

Sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina har Moskva lagt över 40 biljoner rubel på sin armé. 

Samtidigt har guldreserverna störtdykt och valutareserverna är på lägsta nivån sedan 2008.

För att stoppa blödningen har flera förslag lagts fram för Putin. 

Ett av dem är att riva upp den 20 år gamla lagen som erbjuder nätcasinon. Då skulle staten kunna ut 30 procent av spelbolagens vinster, vilket skulle kunna generera intäkter på 100 miljarder rubel till Ryssland.

Illegala nätcasinon uppskattas idag omsätta omkring två miljarder dollar per månad, enligt Moscow Times.

– Att legalisera onlinecasinon är ett verktyg för att bekämpa den illegala marknaden, men det är inte det enda. Legaliseringspraxis i många länder, i olika former, visar att effekten utan ordentlig statlig tillsyn kan vara kontraproduktiv, säger Vasily Riy, vd för Association for the Protection of Gambling and Lottery Participants’ Rights, till den ryska exiltidningen.

LÄS MER: Ryssar kan förbjudas in i Europa

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Det meddelar S-ledaren Magdalena Andersson på en gemensam pressträff med fackförbundet Kommunals ordförande Malin Ragnegård.

Andersson utesluter skattehöjningar för ”vanliga hushåll”, men framhåller att de allra rikaste behöver bidra mer.

– Vi har föreslagit en beredskapsskatt där de med höga inkomster kan bidra lite mer, säger hon.

Enligt S-ledaren kommer en sådan skatt ge möjlighet att lägga mer resurser på välfärden.

Vill se över regler för företagare

Socialdemokraterna vill bland annat använda skatteinkomster från beredskapsskatten till att finansiera upprustningen av försvaret.

– Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda en ny beredskapsskatt, skriver partiet i sin skuggbudget.

Socialdemokraterna vill också se en översyn av de så kallade 3:12-reglerna, som reglerar hur utdelningar och kapitalvinster i småföretag beskattas. 

– Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet, skriver S om förslaget.

LÄS MER: Skatt kan höjas flera hundra procent – “katastrof rent ut sagt” 

M: ”Över 50 procent i skatt på en löneökning”

Moderaterna är kritiska till en beredskapsskatt.

M flaggar för att S nya skatt kommer att leda till omfattande skattehöjningar.

– Om beredskapsskatten ska finansieras genom en höjd inkomstskatt, behöver gränsen för när man börjar betalar statlig inkomstskatt sänkas från dagens 48 500 kronor i månaden till 39 000 kronor i månaden. För att få in 35 miljarder kronor kommer alla med en lön över 39 000 kronor/mån få betala över 50 procent i skatt på en löneökning, skriver partiet på sin hemsida.

LÄS OCKSÅ: Swedbank delar ut 34 miljarder kronor 

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det uppger it-experten Petteri Järvinen i en intervju med Hufvudstadsbladet.

Massflykten är den del av en större bojkott mot amerikanska produkter.

"Varför skulle e-post vara gratis?"

Användare som söker efter alternativ till de amerikanska tjänsterna bör dock vara beredda att öppna plånboken. Järvinen förutspår att många mejltjänster kommer att börja ta betalt inom snar framtid.

– Om vi inte är beredda att betala, hamnar vi lätt i knät på Google eller Microsoft. Vill vi ha europeiska alternativ måste vi vara beredda att betala några euro i månaden, säger han till tidningen.

Järvinen påpekar att det innebär kostnader att driva mejltjänster. Hantering av lagringsutrymme, brandväggar och kapacitet är inte gratis.

– Vi betalar för bussbiljetter och andra tjänster, varför skulle e-post vara gratis? frågar sig experten.

Reklamfria alternativ kostar

Mejltjänster som schweiziska Proton Mail och tyska Tutanota har fått mängder av nya användare de senaste månaderna. De europeiska alternativen erbjuder än så länge gratisversioner, men den som vill slippa reklam måste betala 3–4 euro per månad.

LÄS MER: Bakslag för Coop – bland de sämsta i hela Europa

Amerikanska techjättar dominerar

Sverige och andra europeiska länder är i dag extremt beroende av amerikanska techbolag.

Den amerikanska dominansen utgör ett hot mot Sverige och andra europeiska länder.

– 70 procent av alla molntjänster i EU levereras av amerikanska bolag. Tre amerikanska företag – Amazon, Google och Microsoft – skulle kunna stänga kontinenten digitalt, har Expressens ledarsida varnat för.

Särskilt beroende är svenska myndigheter och företag av den amerikanska techjätten Microsoft, som bland annat äger den populära mejltjänsten Hotmail.

– Såväl privata företag som myndigheter och kommuner är beroende av de amerikanska tjänsterna, och då inte minst Microsoft, för mejlande, digitala möten och informationslagring. Om Microsoft stängdes ner i dag skulle den svenska statsapparaten lamslås, skriver Expressens ledarredaktion.

LÄS OCKSÅ: ”Många är inte förberedda” – världsvaluta i fara

Foto: S. Feyissa

Text: Redaktionen