”Ryssland ser på oss som Ukraina innan kriget”

2026 01 26

Lettisk underrättelse slår larm om Ryssland.

Det har gått nästan fyra år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Efter invasionen har många andra europeiska länder – däribland Baltländerna – börjat oroa sig mer för rysk aggression.

Nu slår lettisk underrättelse larm om att Ryssland “ser på oss som Ukraina innan kriget”, rapporterar Ukrainska Pravda.

“Ser på oss som Ukraina”

Lettiska SAB har publicerat en del av sin årsrapport för 2025 och varnar för att Ryssland kan försöka påverka Lettlands val i år.

SAB rapporterar också att “Rysslands syn på Lettland blir alltmer lik den bild de hade av Ukraina före kriget”.

– Även om Ryssland inte utgör något direkt militärt hot mot Lettland för tillfället, tyder ett antal tecken på potentiella långsiktiga planer, menas det.

"Måste vara beredda"

Egils Zviedris, direktör för SAB, kommenterar årsrapporten och de nuvarande säkerhetsutmaningarna med att hotnivån från Ryssland kommer att förbli hög, och att Lettland därför måste arbeta målmedvetet för att reducera den.

Landet måste också vara beredda på att Ryssland kommer att försöka påverka parlamentsvalet som äger rum i Lettland i höst, menar Zviedris.

Läs mer: ”100 procent” – Zelenskyj stensäker på USA-stöd

Senaste nytt

Samtidigt har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj uttalat sig efter trilaterala möten mellan Ryssland, USA och Ukraina.

Han säger bland annat att “komplexa politiska frågor som förblir olösta diskuterades”, rapporterar The Guardian.

Nytt möte på gång

Av Zelenskyj att döma tycks ett nytt möte vara på gång.

– Förberedelser pågår nu för nya trilaterala möten i veckan, säger presidenten.

Inga konkreta framsteg har ännu noterats från de trilaterala möten som har ägt rum i Abu Dhabi – där de viktigaste frågorna som avhandlats handlar dels om säkerhetsgarantier och dels om Donbass-regionen.

Läs mer: Venezuela har fått nog – ”Det räcker nu”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

SWEDBANK: Gräns dras vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 01 26

Relationen mellan pengar och lycka är sedan länge ett omdebatterat ämne.

Studier har visat ett visst samband mellan ökad inkomst och nivå av lycka.

Nu presenterar Swedbank, i samarbete med Sparbankerna och Handelshögskolan i Stockholm, en färsk rapport på ämnet.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank, i ett uttalande.

– En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll.

Gränsen dras vid 50 000 kronor

Det finns flera olika faktorer som påverkar upplevelsen av lycka, men ålder och inkomst är en av dem.

– Lyckan ökar med ålder och inkomst, men högre lön än 50 000 kronor verkar inte göra människor så mycket lyckligare, uppger Swedbank, med hänvisning till rapporten.

– Andelen som är olycklig är däremot betydligt högre bland de med lägst inkomst.

Två av tre väljer lycka

Rapporten innehåller också en studie hur människor värderar pengar i jämförelse med lycka.

Två av tre skulle hellre höja sin känsla av lycka än att höja sin inkomst.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka vid Handelshögskolan i Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Ica slår tillbaka om kontanter

Fler slutsatser

Rapporten bekräftar också att de som kan lägga undan pengar i sparande upplever större lycka, och de som spenderar pengar på upplevelser, istället för att köpa grejer, generellt är lyckligare.

– Man kan påverka sin lycka genom att hantera sin ekonomi klokt, säger Madelén Falkenhäll.

– Med ett sparande får man större möjligheter att påverka sitt liv, det ger trygghet och framtidstro. Att göra en budget och att lägga sina pengar på upplevelser och fritidsintressen snarare än shopping skapar också förutsättningar för lycka.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

Foto: Swedbank

Text: Redaktionen

Kan bli jättekallt i Sverige – forskare varnar för kollaps

2026 01 26

Hårda och isiga vintrar kan återvända till Östersjöområdet i framtiden.

Samtidigt kan temperaturerna sjunka markant.

Varningen kommer från marinforskaren och professorn i geofysik, Petteri Uotila. I en intervju med den finska sjöfartstidningen Merimies-Unioni flaggar forskaren för att de smältande glaciärerna på Grönland kommer leda till att Golfströmmen kollapsar. Det tropiska varmvattnet från strömmen kommer inte längre att nå Nordeuropa.

Som mest kan medeltemperaturen rasa med 10 grader, varnar Uotila.

– Golfströmmen består av två delar. Den delen som har en betydande inverkan på Nordens klimat riskerar att försvagas, säger han till tidningen.

Enligt forskare kan kollapsen inträffa under detta århundrade.

20 grader kallare

Det inflödande sötvattnet från glaciärerna gör att strömmarnas styrka går förlorad.

Enligt en studie från nederländska Utrecht University kan temperaturerna sjunka markant i Sverige.

– Några av förändringarna är snabba och dramatiska. I till exempel Sverige ser vi sjunkande temperaturer med upp till 20 grader inom ett århundrade, har René van Westen, en av forskarna bakom studien, sagt till SVT.

Mika Rantanen, forskare vid Meteorologiska institutet i Finland, uppger att modeller visar att den kraftigaste minskningen av medeltemperaturen kan uppgå till 35 grader.

– Jag ser inget sätt för mänskligheten att anpassa sig till en så drastisk temperatursänkning på så kort tid, säger han till Iltalehti.

LÄS MER: Matjätte sänker priserna på tusentals varor

FAKTA: Golfströmmen

- Golfströmmen är en varm ström vid havsytan som börjar vid Mexikanska golfen (därav namnet), går längs den nordamerikanska ostkusten och som sedan svänger österut in i Nordatlanten. Där delar den sig i två delar: en ström som går norrut och som kallas Nordatlantströmmen, och en ström som går söderut.

- Den norra delen, Nordatlantströmmen, bidrar med varmt vatten till Amoc, som är ett större system av havsströmmar i Atlanten. Amoc för det varma vattnet vidare till norra Europa, vilket har en avgörande betydelse för klimatet i Skandinavien.

Källa: Institutet för språk och folkminnen

LÄS OCKSÅ: “Kreml i chocktillstånd” – krävs på 225 miljarder dollar

Foto: G. Ellis

Text: Redaktionen