Thedéen vill se tre lagändringar – gäller alla svenska hushåll

2026 01 25

Riksbanken går ut och uppmanar regeringen att agera.

Anledningen är en begräsning som finns i Sverige, som gör att Riksbanken inte har ett brett underlag om de svenska hushållen när de ska fatta beslut.

– Den bristfälliga statistiken rörande hushållens tillgångar och skulder innebär bland annat att det blir svårare att bedöma riskerna med hushållens skuldsättning och hur känsliga hushållen är för ränteförändringar, framhåller Riksbanken.

– Resultatet blir mindre träffsäkra beslut inom den ekonomiska politiken. Sverige ligger långt efter exempelvis Danmark och Norge, som länge haft sådan statistik.

Regeringen har fattat beslut

Regeringen har i nuläget gått vidare med ett förslag om att samla in uppgifter om de svenska hushållens skulder.

Uppgifterna ska samlas in till Statistiska centralbyråns simuleringsmodell Fasit.

Men riksbankschefen menar att det inte räcker.

– Förslaget om att samla in uppgifter om hushållens skulder är ett steg i rätt riktning, säger riksbankschef Erik Thedéen, i ett remissvar till förslaget.

– Det är dock en betydande brist i förslaget att Riksbanken inte får tillgång till uppgifterna och inte ges förutsättningar att analysera dem. Det är angeläget att ändra på detta så att insamlingen skapar största möjliga samhällsnytta.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Vill se tre lagändringar

Riksbanken går nu fram med ett remissvar och vill se att regeringen går vidare med tre lagändringar.

– För det första behöver Riksbanken få tillgång till Fasit för att kunna behandla uppgifterna om skulder och skuldbetalningar, uppger Riksbanken.

– För det andra behöver ändamålsbestämmelserna i Fasit-lagen anpassas till det analysbehov som finns vid Riksbanken. Slutligen bör bestämmelserna om statistiksekretess utvidgas till att omfatta utvärdering och analys vid Riksbanken.

Hushållens tillgångar

Riksbankchefen vill också få insyn i hushållens tillgångar.

– Riksbanken vill även understryka att uppgifter om hushållens tillgångar är avgörande för att kunskapsunderlaget ska bli tillräckligt bra. Sådan information bör därför ingå i insamlingen, säger Erik Thedéen.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket varnar svenskarna - "radera mejlet"

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Lyfter stort i ny mätning

2026 09 30

Den första opinionsundersökningen efter valet är här.

Mätningen från DN/Ipsos är trevlig läsning för ett av riksdagens största partier.

Partiet som får jubla är Moderaterna.

M ökar med över två procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 22 procent. Samtidigt noterar Sverigedemokraterna ett stöd på 17 procent.

Det innebär att det skiljer fem procentenheter mellan M och SD – den största marginalen sedan 2018, rapporterar DN.

Huvudförklaringen

Enligt Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring finns det en huvudförklaring till Moderaternas uppgång: väljare som stödröstade på Liberalerna i valet har återvänt till M.

– De har bara behållit ungefär två tredjedelar av dem som röstade på partiet i valet. Flest har man tappat till Moderaterna, säger han till tidningen.

Påverkas inte

Liberalerna backar till 4 procent i mätningen och balanserar därmed återigen på riksdagsspärren.

Noterbart är även att Vänsterpartiets stöd ligger kvar på ungefär samma nivå som i valet, trots uppgifterna om misstänkt valfusk i Borlänge. V får 8 procent i mätningen, vilket ligger i linje med partiets valresultat.

Kan få chansen

I morgong, onsdag, ska Norlén träffa partiledarna i en ny talmansrunda och därefter föreslå vem som får nästa sonderingsuppdrag.

Flera partiledare på vänsterkanten har framhållit att statsminister Ulf Kristersson (M) borde tilldelas uppdraget.

Kristersson vill inte svara på om han är beredd att tacka ja.

– Talmannen ska pröva var den parlamentariska majoriteten finns, men sist jag kollade var det fyra partier som på valnatten sa att de vunnit valet så där borde ju de parlamentariska förutsättningarna finnas, säger han till SVT.

Andra läser: Rusning till Ica-hyllorna – alla vill ha samma sak

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 29 september. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes.

Vänsterpartiet 8 (8,4)

Socialdemokraterna 28 (28,0)

Miljöpartiet 6 (6,1)

Centerpartiet 7 (7,0)

Liberalerna 4 (5,3)

Moderaterna 22 (19,9)

Kristdemokraterna 6 (6,2)

Sverigedemokraterna 17 (17,5)

S+V+MP+C 49.0 (49,6)

M+KD+SD+L 49,0 (48,8)

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Tungt besked för Sveriges nästa regering

2026 09 30

– It's the economy, stupid.

Det berömda uttrycket förknippas med den politiske strategen James Carville och Bill Clintons framgångsrika presidentvalskampanj 1992. Uttrycket syftar på att väljare i slutändan bryr sig mest om sin egen plånbok och det ekonomiska läget när de går till valurnorna.

Nu kommer ett tungt besked för Sveriges nästa regering. Under nästa mandatperiod väntas en kraftig inbromsning i hushållens ekonomi, samtidigt som regeringens reformutrymme blir begränsat.

Det visare en färsk prognos från Länsförsäkringar.

– Vi ser en kraftig inbromsning. 2026 års tusenlappar kan bli hundralappar nästa år, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

– Nästa budget kan förändra den här bilden. Samtidigt pekar bedömningarna av de offentliga finanserna på ett begränsat utrymme för nya ofinansierade reformer under nästa mandatperiod. Det ökar betydelsen av träffsäkerhet utifrån hushållens olika behov och ekonomiska marginaler, fortsätter han.

”Betydligt långsammare”

Enligt Länsförsäkringars sammanställning väntas en betydande ekonomisk inbromsning för villaägare och barnfamiljer nästa år. Deras marginaler beräknas dock fortfarande växa, men betydligt långsammare än under 2026.

– Det är en följd av stigande bolåneräntor och högre bensinpris samtidigt som vissa finanspolitiska åtgärder fasas ut. Under 2026 beräknas tillskottet bli omkring 2 900 kronor per månad, där politiska åtgärder står för 2 100 kronor, framhåller bolaget.

Läs mer: Bank ID-varning går ut – många drabbade på McDonalds

För flera andra hushåll är det ekonomiska utgångsläget ännu tuffare.

För en person som med garantipension beräknas pensionen efter skatt öka med omkring 70 kronor, samtidigt som enbart hyran väntas stiga med cirka 260 kronor. Tillsammans med ökade vardagsrutiner innebär det enligt beräkningen att garantipensionären får 472 kronor mindre kvar i plånboken varje månad.

Tuffast ekonomiskt utgångsläge har den arbetslöse.

– För den arbetslöse försvinner hela marginalen i kalkylen. Ersättningen från a-kassan står stilla samtidigt som hyran och andra vardagsutgifter stiger. Det gör att budgeten går från plus till minus, säger Stefan Westerberg.

Läs också: USA tvärvänder – säger nej till Kina

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen