Anledningen är en begräsning som finns i Sverige, som gör att Riksbanken inte har ett brett underlag om de svenska hushållen när de ska fatta beslut.

– Den bristfälliga statistiken rörande hushållens tillgångar och skulder innebär bland annat att det blir svårare att bedöma riskerna med hushållens skuldsättning och hur känsliga hushållen är för ränteförändringar, framhåller Riksbanken.

– Resultatet blir mindre träffsäkra beslut inom den ekonomiska politiken. Sverige ligger långt efter exempelvis Danmark och Norge, som länge haft sådan statistik.

Regeringen har fattat beslut

Regeringen har i nuläget gått vidare med ett förslag om att samla in uppgifter om de svenska hushållens skulder.

Uppgifterna ska samlas in till Statistiska centralbyråns simuleringsmodell Fasit.

Men riksbankschefen menar att det inte räcker.

– Förslaget om att samla in uppgifter om hushållens skulder är ett steg i rätt riktning, säger riksbankschef Erik Thedéen, i ett remissvar till förslaget.

– Det är dock en betydande brist i förslaget att Riksbanken inte får tillgång till uppgifterna och inte ges förutsättningar att analysera dem. Det är angeläget att ändra på detta så att insamlingen skapar största möjliga samhällsnytta.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Vill se tre lagändringar

Riksbanken går nu fram med ett remissvar och vill se att regeringen går vidare med tre lagändringar.

– För det första behöver Riksbanken få tillgång till Fasit för att kunna behandla uppgifterna om skulder och skuldbetalningar, uppger Riksbanken.

– För det andra behöver ändamålsbestämmelserna i Fasit-lagen anpassas till det analysbehov som finns vid Riksbanken. Slutligen bör bestämmelserna om statistiksekretess utvidgas till att omfatta utvärdering och analys vid Riksbanken.

Hushållens tillgångar

Riksbankchefen vill också få insyn i hushållens tillgångar.

– Riksbanken vill även understryka att uppgifter om hushållens tillgångar är avgörande för att kunskapsunderlaget ska bli tillräckligt bra. Sådan information bör därför ingå i insamlingen, säger Erik Thedéen.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket varnar svenskarna - "radera mejlet"

Foto: Johanna Hanno Riksbanken resp M Lis

Text: Redaktionen

Det går också att göra ett uppehåll och pausa pensionsutbetalningarna.

– Du kan välja om du vill ta ut 25, 50, 75 eller 100 procent av din inkomstpension och premiepension varje månad. Du kan också välja att pausa ditt uttag, uppger Pensionsmyndigheten.

Men samma möjlighet har inte alltid funnits för tjänstepensionen.

Ny möjlighet

För omkring ett år sedan öppnades en möjlighet för många pensionärer att också pausa sin tjänstepension.

– Då kom Arbetsgivarverket och de fackliga organisationerna efter en lagändring överens om att införa möjligheten att göra uppehåll i utbetalningen av tjänstepensionen, uppger Statens tjänstepensionsverk, SPV.

Men den förändringen gällde inte tidigare statligt anställda som får sin pension från SPV.

Men det har nu ändrats, meddelar myndigheten.

– Sedan årsskiftet kan nu SPV:s kunder välja att göra uppehåll i sin utbetalning av tjänstepension från statlig anställning, framhåller SPV i ett uttalande.

– En förändring som gör tjänstepensionen mer flexibel och bland annat ger pensionärer som vill börja jobba igen bättre möjlighet att planera sin ekonomi.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Fakta om ansökan och de olika delarna

Ansökan är sedan slutet av 2025 öppen för den som önskar pausa sin pensionsutbetalning från SPV.

- Det går att göra uppehåll i både den förmånsbestämda delen som SPV hanterar och i de premiebestämda delarna som andra försäkringsgivare hanterar.

- För den förmånsbestämda delen gäller att uppehållet i utbetalningen måste vara minst en månad långt. I övrigt finns ingen tidsbegränsning.

- Det är också möjligt att göra flera uppehåll och ändra längden på en påbörjad paus.

- Ansökan om ett uppehåll ska göras minst en månad innan önskad start, antingen via Mina sidor på spv.se eller genom att skicka in en blankett.

- De premiebestämda delarna hanteras av Kåpan Tjänstepension och andra valbara pensionsbolag.

- Ansökan om uppehåll i någon av de här delarna sker hos respektive bolag.

Källa: Statens tjänstepensionsverk

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: M. Aurelius

Text: Reaktionen

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen