24 januari 2026

JUST NU: Natos stenhårda drag mot Putin – vid ryska gränsen

2026 01 24

Nato agerar kraftfullt för att motverka rysk aggression.

Putinregimens krigspolitik de senaste åren har fått fart på Natos europeiska medlemsländer.

Nu planerar Nato att upprätta en robotzon vid gränsen mot Ryssland och Belarus – som till stor del kommer att vara öde och folktom.

Bygger en försvarszon

Nato-generalen Thomas Lovin är den första som berättar offentligt om planerna i en intervju med Welt am Sonntag.

Lovin berättar att en folktom robotzon kommer att upprättas längs gränsen under de kommande två åren, rapporterar ukrainska Pravda.

Det handlar om försvarskonceptet Eastern Flank Deterrence Line (EFDL), som ska vara färdigt i slutet av 2027.

I zonen kommer Nato bland annat att bygga stora vapenlager.

– Vi kommer att se betydligt större lager än tidigare i Nato-stater som gränsar till Ryssland, säger Thomas Lovin, enligt tidningen.

Det kommer till exempel att inkludera "vapen- och ammunitionsdepåer för beväpning av försvarssystem i den automatiserade zonen, samt utrustning för NATO-styrkor", förklarar han.

Man kommer också att bygga upp ett omfattande försvarssystem i zonen.

LÄS OCKSÅ: Kreml dundrar - "ingen idé att hoppas"

Viktigt hinder – i attackens första fas

Natogeneralen berättar att alliansen kommer att bygga ”ett omfattande, flerskitat försvarssystem längs gränsen mot Ryssland och Belarus”.

– Vi kommer inte bara att använda konventionella trupper som skydd, vi kommer också ta hjälp av hinder och teknik för att skapa en robot- eller automatiserad zon i gränszonen mot fienden, som de först måste övervinna, förklarar han, enligt tidningen.

Nato bygger upp ett system som bland annat består av spaningssensorer och robotvapen.

Dessa är tänkta att hindra ryska trupper i attackens första fas.

Både Nato och EU har gjort stora satsningar på att stärka försvaret och säkerheten sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina.

Europeiska kommissionen har presenterat en omfattande plan för att stärka Europas försvarsförmåga, och EU vill bland annat ingå i en ”drönarallians” med Ukraina.

Även Nato har gjort stora satsningar, och medlemsländer har bland annat lovat att höja den andel av BNP som läggs på försvarsutgifter.

LÄS OCKSÅ: "Alla trafikljus har slocknat" - kaotiska scener i Ryssland

Foto: President of Russia Office resp Nato

Text: Redaktionen


24 januari 2026

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen


23 januari 2026

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen