Hädanefter kommer anställda inom äldreomsorgen behöva uppvisa goda kunskaper inom svenska språket.

Regeringen har lämnat in en proposition om språkkravet till riksdagen, där det väntas röstas igenom eftersom Tidöpartierna har majoritet.

– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det gör vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska inte vara ett integrationsprojekt”

Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson, Jessica Stegrud,  instämmer med ministern och framhåller att ”äldreomsorgen inte ska vara ett integrationsprojekt utan styras av de äldres behov”.

– Med språkkrav höjer vi kvaliteten och stärker tryggheten, säger SD-politiken

Även socialminsiter Jakob Forssmed (KD) kommenterar det nya språkkravet.

– Människor som får insatser inom äldreomsorgen ska känna sig trygga i att bli förstådda och ha goda möjligheter att förstå den personal som möter dem. Ett språkkrav handlar om att skapa dessa förutsättningar. Det kommer att stärka kvaliteten, patientsäkerheten och bidra till en trygg och värdig omsorg, säger han.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

FAKTA: Språkkravet inom äldreomsorgen

- Förslaget innebär att den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer ska arbeta för att personal i äldreomsorgen har en kunskapsnivå i svenska språket som är relevant för att genomföra insatser.

- Relevant nivå av kunskaper i svenska föreslås vara Gers B2 (Gemensam europeisk referensram för språk).  

- I budgetpropositionen för 2026 avsätter regeringen 90 miljoner kronor kommunernas arbete med språkkravet, samt 165 miljoner kronor för 2027, och 150 miljoner kronor för 2028 och framåt.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: USA drar sig ur idag – efter 77 år

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Totalt fattade myndigheten beslut om att dra kortet 39 949 gånger, visar ny statistik som släpps på tisdagen.

Det är den högsta siffran någonsin, med undantag för pandemiåren, och en ökning med 3,2 procent jämfört med 2024.

– Antalet körkortsåterkallelser på grund av allvarliga trafikförseelser ökar. Det handlar vanligtvis om grova fortkörningar men kan också bero på exempelvis att man kört mot rött ljus eller inte hållit tillräcklig avstånd till framförvarande fordon, säger Benny Carlstedt-Duke, verksamhetsspecialist på Transportstyrelsen, i en kommentar.

"Blir av med körkortet direkt"

När det gäller den sistnämnda regeln om att inte hålla avstånd är det många som gör sig skyldiga. 

Faktum är att var tredje bilist bryter mot den, enligt en stickprovsundersökning som gjordes av TV4 och trafikpolisen i somras.

– Han där blir av med körkortet direkt, förklarar trafikpolisen Joakim Abrahamsson för kanalen när han visar ett klipp med en förare som inte håller avstånd.

Hade kunnat ta hundratals varje dag

Undersökningen genomfördes på E6:an utanför Helsingborg. Av 100 förare höll 34, alltså drygt var tredje bilist, för kort avstånd till bilen framför.

– Hade vi haft resurser så hade det varit hundratals bilister per dag bara här på E6:an som vi hade kunnat både bötfälla och omhänderta körkortet ifrån, sade Joakim Abrahamsson i samband med kartläggningen.

LÄS MER: Åkeri i konkurs

Borde dubblas på vintern

Den så kallade tresekundersregeln används för att bedöma om man har tillräckligt stort avstånd till fordonet framför.

Man väljer ut en punkt, exempelvis en vägstolpe, och räknar sekunder från att fordonet framför passerar punkten, till att man själv passerar den. Avståndet bör vara minst tre sekunder, enligt den traditionella rekommendationen.

På vintern bör den dock dubblas, enligt riskexperten Magnus Holmberg på Umeå Trafiksäkerhetscenter.

– Tresekundersregeln håller inte på vinter, ta ut det dubbla kanske. Ta ut tillräckligt avstånd, har han sagt till SR.

LÄS OCKSÅ: Nytt rekord idag måndag – nya prislappen vid pump

Foto: K. Eliason

Text. Redaktionen