Hädanefter kommer anställda inom äldreomsorgen behöva uppvisa goda kunskaper inom svenska språket.

Regeringen har lämnat in en proposition om språkkravet till riksdagen, där det väntas röstas igenom eftersom Tidöpartierna har majoritet.

– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det gör vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska inte vara ett integrationsprojekt”

Sverigedemokraternas socialpolitiske talesperson, Jessica Stegrud,  instämmer med ministern och framhåller att ”äldreomsorgen inte ska vara ett integrationsprojekt utan styras av de äldres behov”.

– Med språkkrav höjer vi kvaliteten och stärker tryggheten, säger SD-politiken

Även socialminsiter Jakob Forssmed (KD) kommenterar det nya språkkravet.

– Människor som får insatser inom äldreomsorgen ska känna sig trygga i att bli förstådda och ha goda möjligheter att förstå den personal som möter dem. Ett språkkrav handlar om att skapa dessa förutsättningar. Det kommer att stärka kvaliteten, patientsäkerheten och bidra till en trygg och värdig omsorg, säger han.

LÄS MER: Busch läxar upp Trump – i amerikansk media

FAKTA: Språkkravet inom äldreomsorgen

- Förslaget innebär att den som bedriver verksamhet inom socialtjänstens omsorg om äldre personer ska arbeta för att personal i äldreomsorgen har en kunskapsnivå i svenska språket som är relevant för att genomföra insatser.

- Relevant nivå av kunskaper i svenska föreslås vara Gers B2 (Gemensam europeisk referensram för språk).  

- I budgetpropositionen för 2026 avsätter regeringen 90 miljoner kronor kommunernas arbete med språkkravet, samt 165 miljoner kronor för 2027, och 150 miljoner kronor för 2028 och framåt.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: USA drar sig ur idag – efter 77 år

Foto: M. König

Text: Redaktionen

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.  

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

–  Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag 

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan 

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen