Under de senaste tio åren har antalet hamburgerkedjor exploderat.

Sedermera har dock fenomenet “burgardöden” blivit allt mer omtalat – när intresset för nya hamburgerkedjor minskade försvann många av aktörerna.

Färre nya pizzakedjor har etablerat sig – men nu prisas en svensk kedja som en av de absolut bästa i världen, rapporterar Café.

En av de bästa

Det är Dalarnabördiga Basta som nu uppmärksammas.

Kedjan har tagit sig in på 50 Top Pizzas prestigelista “50 Top World Artisan Pizza Chains” – som listar de femtio bästa pizzakedjorna i världen.

Kedjan öppnade sin första restaurang i Falun 2017 och finns idag i tio svenska städer.

Idag finns lokaler i Stockholm, Uppsala, Malmö, Örebro, Gävle, Umeå, Östersund, Sundsvall, Borlänge och just Falun.

Det är kriterierna

Juryn har inför skapandet av listan undersökt smak, tekniskt kunnande, gästupplevelse och råvarornas kvalitet.

– Vi jobbar med degar som jäser i minst 72 timmar, bakar med fior di latte, San Marzano-tomater och kompromissar aldrig med detaljerna, säger Group Opening & Development Chef, Giuseppe Montanaro.

Vinnaren blev den italienska pizzakedjan Da Michele, följt av franska Big Mamma Group.

Läs mer: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Glädje på sociala medier

Basta har tagit till sociala medier för att uttrycka glädje och tacksamhet.

– TOPP 50 I VÄRLDEN. Vi gör officiellt en av världens 50 bästa pizzor, och ja, vi är fortfarande lite i chock! Vi är väldigt stolta och extremt tacksamma, skriver de på Instagram.

– Ett stort tack (Grazie) till vårt team, våra gäster och alla som tror på att göra pizza på rätt sätt.

“Redan då var det tydligt”

Giuseppe Montanaro reflekterar kring resan.

– Jag kom in tidigt i Bastas resa när vi fortfarande bara fanns i Dalarna, säger han.

– Redan då var det tydligt att fokus låg på kvalitet, från råvarorna till hantverket bakom pizzan. Idag har vi vuxit till tio restauranger men ambitionen har alltid varit densamma.

Läs mer: Coop-butik läggs ner

Foto: M. Kaening, Basta

Text: Redaktionen

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen