En kraftig kallfront med mycket låga temperaturer väntas dra in över stora delar av Sverige.

Detta medför risk för halka, snö och rejäl kyla under nästa vecka.

SMHI varnar

Enligt SMHI är en köldsmocka på väg in över Sverige med betydligt kallare luft, vilket kan ge temperaturer långt under nollstrecket på flera håll i landet redan under helgen.

SMHI-varningar indikerar att besvärligt vinterväder väntas med risk för halkproblem i trafiken och på gång‑ och cykelbanor.

Kylan beskrivs som en klassisk invasion av kall luft från nordligare breddgrader, ibland benämnd ”rysskyl” när mycket kall luft sveper in från östliga håll.

– Från onsdag och framåt väntas i stort minusgrader i hela landet. Molnen ser ut att dominera i större delen av Sverige, men molnprognosen är osäker, säger Moa Hallberg, meteorolog på SMHI.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Risk för ishalka

Med den kommande kylan följer också risker för plötslig ishalka och svårframkomliga vägar, särskilt där nederbörd faller i kombination med snabbt fallande temperaturer.

SMHI har utfärdat flera varningar som gäller de närmaste dagarna, och trafikanter uppmanas vara extra försiktiga.

– Andra halvan av veckan kan temperaturen sjunka ytterligare, då vi får in kyligare luft österifrån, säger Hallberg.

Rejäl vinterkyla

Prognoserna tyder på att kölden kan bli ihållande vissa nätter, med uppemot minus 20 grader i större delen av landet, vilket är betydligt kallare än normalt för årstiden.

Det här kan påverka både vardagslivet och trafiksituationen, samtidigt som många svenskar förbereder sig på en riktig vintervecka.

SMHI råder allmänheten att följa de senaste väderuppdateringarna och att vara beredd på kallare temperaturer och svårare förhållanden ute på vägarna.

LÄS MER: S kräver – Sverige bör slå tillbaka mot USA

Foto: Ovra Studio

Text: Redaktionen

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen