Ryska styrkor kollapsar på fronten – tvingas till krisdrag

2026 01 18

Ryssland tvingas till ett akut drag efter stora förluster.

Ryska styrkor har förlorat så mycket trupp i södra Ukraina att de nu måste omgruppera och flytta luftburna enheter till hårdstridiga sektorer för att hålla linjerna.

Trots förlusterna fortsätter Ryssland att slå tillbaka med flyganfall och artilleribeskjutning mot ukrainska positioner, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftiga ryska förluster

Den ryska armén har börjat flytta luftburna enheter mot frontsektionen vid Huliaipole och Orikhiv, vilket enligt Armed Forces of Ukraine — är ett tecken på stora förluster i dessa områden.

– Rörelsen av dessa trupper indikerar tunga fiendeförluster i sektorerna, säger den ukrainska talespersonen Vladyslav Voloshyn.

Voloshyn förklarade att förlusterna har ”påverkat stridsberedskapen hos de enheter som tidigare var stationerade där”, och att förstärkningarna därför tas från andra delar av fronten.

LÄS MER: Zelenskyj vädjar till Natoländer – ”Förlåt att jag talar rakt på sak”

Intensiva strider

Under det senaste dygnet har det registrerats ungefär 50 strider längs Huliaipole, Orikhiv och Oleksandrivka, varav 31 i Huliaipole‑sektorn, som fortfarande är en av de mest intensiva på hela frontlinjen.

– Fienden försökte också bryta djupare in i vår försvarslinje. När det gäller Orikhiv‑riktningen attackerade fienden våra positioner i Huliaipole, Dorozjnianka, Solodke och flera andra bosättningar nära Huliaipole. Dessutom använder fienden aktivt flygplan och genomför attacker med styrda luftbomber, säger Voloshyn.

Ukrainska försvarsstyrkor rapporterar att totalt 164 strider ägde rum längs frontlinjen så sent som i fredags.

I dessa strider var ryssarna mest aktiva i offensiva operationer runt Pokrovsk och Huliaipole.

Voloshyn uppger vidare att ryska förluster vid detta datum uppgick till 1 370 man, vilket visar på det hårda trycket de ryska styrkorna utsatts för i området.

Ryska attacker

Samtidigt som förlusterna pressar ryska styrkor har Moskva fortsatt att slå tillbaka med egna attacker mot ukrainska mål.

I ett tal uppger Ukrainas president att ryska styrkor under en vecka använt nästan 1 200 attackdrönare och 50 missiler mot bland annat civila områden och kritisk infrastruktur i Ukraina.

De ryska attackerna har lett till mål mot bostadsområden i bland annat Kyiv, där flera civila dödats och skadats, och har också orsakat omfattande skador på energiförsörjningen i flera regioner.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Foto: Ukraina krig soldater stridsvagn

Text: Redaktionen

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

Liberalerna: 5,4 (+3,2)

Moderaterna: 16,8 (-1,6)

Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten.

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val.

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen