Basläkemedel slut överallt – “inte fått tag på ett halvår“

2026 01 17

Det råder brist på ett basläkemedel för kvinnor i Sverige.

I hela landet råder det brist på östrogenplåster, en medicin många kvinnor behöver mot klimakteriebesvär.

Många kvinnor i landet har därför tvingats gå utan behandling i månader, rapporterar TV4.

Brist sedan i fjol

Det är framför allt sedan i fjol som bristen på östrogenplåster blivit akut för många som behöver hormonbehandling.

Artisten och influencern Anna Sahlin, som också driver kontot Klimakterieklok, startade nyligen ett ”plåsterupprop” på sociala medier för att belysa problemet.

– De finns aldrig, jag har inte fått tag på dem jag haft på recept i sex–sju månader. Det här är någonting jag och väldigt många andra kvinnor behöver för att fungera, säger hon till TV4.

Hundratals kvinnor har hört av sig till Sahlin, och många beskriver hur de mår fysiskt och psykiskt sämre utan den behandling de är vana vid.

Plåsteruppropet har lett till att Sahlin nu ska träffa sjukvårdsminister Elisabeth Lann för att diskutera både tillgången till läkemedel och hur vården bättre kan möta kvinnors hormonella besvär.

LÄS MER: Trump hotar omvärlden – ”Gör det om de inte håller med”

Flera plåster utanför lager

Enligt Läkemedelsverket handlar det om en långvarig restsituation där flera typer av östrogenplåster har varit svåra att få tag på.

– Den femte januari skulle de ha kommit tillbaka på apoteken, men nu verkar det som att de är ytterligare försenade, men företaget har meddelat oss att de är på väg, säger Maria Wanrud, gruppchef på enheten för läkemedelstillgänglighet på Läkemedelsverket, till TV4.

Vissa varianter, som Estradots i de lägsta styrkorna — finns fortfarande i viss mån på apoteken, men de två högsta styrkorna är restnoterade tills tidigast i april.

Ett annat plåster, Sequidot, väntas vara restnoterat till nästa sommar.

Brist har funnits länge

Detta har inte bara varit ett enstaka problem i år.

Under 2023–2024 förekom återkommande restnoteringar, och många kvinnor upplevde då också svårigheter att få tag på dessa läkemedel.

– Det är inte så att någon kommer att dö om de inte får behandling, men livskvaliteten påverkas markant, sa Natalia Cruz, läkare på Capio Gynekologi i Solna, till Läkartidningen när situationen var som värst.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Foto: O Kononenko

Text: Redaktionen

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

– Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt.

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen