Trump ringde upp Löfven – med “surrealistisk” fråga

2026 01 12

USA:s president Donald Trump är namnet på allas läppar.

Den amerikanska ledaren har inlett året med att bland annat tillfångata Venezuelas diktator Nicolás Maduror, hota Colombia och Kuba med liknande aktioner, hotat om att gripa in militärt mot den iranska regimen och upprepat hoten om att ta över Grönland – till och med militärt.

När det gäller just Grönland kommer representanter från ön och Danmark att träffa USA:s utrikesminister Marco Rubio på onsdag, enligt uppgifter från danska TV2.

Enligt Danmarks förre utrikesminister Per Stig Møller “bluffar” Trump i sina uttalanden om att övertagandet skulle handla om “nationell säkerhet”.

– Den danska regeringen borde fråga amerikanerna vad de behöver för att känna sig trygga. Om det finns något de anser vara ett hål i säkerhetsmuren, då borde vi titta på det tillsammans, säger han enligt TV2.

Löfven: "Han vill gå till historien"

En som tar Trumps uttalanden om Grönland på allvar är Sveriges tidigare statsminister Stefan Löfven. Han tror att Trump “vill gå till historien som den som utökade USA:s territorium”, säger han till P1 Morgon.

Den forne S-ledaren berättar också om hur han blev uppringd av Trump efter att den amerikanska rapparen ASAP Rocky häktats i Sverige år 2019.

– Det var surrealistisk därför att Trump hade för sig att han och jag kunde förhandla om att han skulle ut ur häktet, säger Löfven till radion.

Stefan Löfven tvingades försöka förklara för republikanen att det svenska rättssystemet inte fungerar på det sättet. Han säger att han inte visste vad som skulle hända när han sade nej.

– Hur blir Sverige bestraffade? Inget hände, men det var surrealistiskt och det var tydligt att det återigen är en president som tänker helt annorlunda. 

LÄS MER: ”Detta saknar motstycke” – slår tillbaka mot Trump

"Ville inte fortsätta diskussionen"

Det är inte enda gången som Löfven har haft att göra med Trump. För ett år sedan blickade den forne statsministern tillbaka på ett möte med presidenten innan Sverige hade gått med i Nato.

– När jag förklarade att Sverige inte är medlemmar i Nato men att vi har ett gott samarbete, då tittade han på sin delegation och sin utrikesminister och sa ”det kanske vore något för oss”, sade Löfven till SVT:s Utrikesbyrån då.

– Jag tänkte att den här diskussionen vill jag nog inte fortsätta.

LÄS MER: Oväntad faktura skickas ut via sms – betala inte

Foto:© European Union / Claudio Centonze, CC BY 4.0 resp Official White House Photo by Molly Riley

Text: Redaktionen


NY MÄTNING: Splittringen total – historiskt scenario närmar sig

2026 10 13

Magdalena Andersson (S) ska idag redogöra utfallet av hennes sonderingsuppdrag för talmannen.

En statsministeromröstning väntas sedan hållas senare i veckan. Det mesta tyder på att riksdagen då inte släpper fram S-ledaren som statsminister till följd av de fortsatta låsningarna på den rödgröna sidan, uppgav S-källor så sent som igår.

Och för varje dag som en ny regering inte är på plats går Sverige även en dag närmare ett extra val, vilket inte skett sedan 1958 och bara en gång sedan allmän rösträtt infördes på 1920-talet. 

Nu har svenska folket sagt sitt om ett sådant scenario.

Väljarna är helt splittrade, enligt en ny mätning från Novus, rapporterar TV4.

Historikern: förändrar ingenting

Medan 39 procent av svenskarna är för ett nyval är 40 procent emot. Ett extremt jämnt utfall. Det är framför allt högerväljare som vill se ett extra val. Rödgröna sympatisörer är betydligt mer skeptiska att gå den vägen.

Övriga svarande, 21 procent, är osäkra.

Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, tror inte att ett nyval skulle förändra låsningarna i svensk politik.

– Spontant tänker jag att ett extra val är onödigt och de som tycker att det är en god idé vet inte om hur onödigt det är. Sällan eller aldrig så leder det till att man byter block, säger han till TV4.

Läs mer: 16 000 ägare på Avanza – aktien faller 29 procent

Budgeten vägen framåt

En väg framåt i regeringsbildningen skulle dock kunna gå genom budgetförhandlingarna. Det tror V-profilen Ulla Andersson, Mikael Damberg (S) och Janine Alm Ericson (MP).

– Jag är optimist och tror att vi, under de här veckorna som vi har på oss, kan hitta någon form av samsyn. Tidöregeringen har lämnat efter sig hög arbetslöshet, höga utsläpp, stora revor i välfärden, säger Janine Alm Ericson till Expressen.

Socialdemokraternas ungdomsförbund SSU ökar också trycket på att S, MP, C och V i första hand går ihop för att få till en budget.

– Centerpartiet och Vänsterpartiet måste pausa sina röda linjer för att komma överens om en budget. Annars är det väldigt mycket tid som går till spillo, säger SSU:s ordförande Moska Hassas till samma tidning.

Läs mer: 1177 går ut med varning till användare

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Centerpartiet resp Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


13 okt 2026

“Kommer krossa er” – Sverige och Nato ger grönt ljus

2026 10 13

Sverige och övriga 31 Natoländer har sagt ja till att acceptera en ny försvarsplan kallad “segerteori”.

Planen tillkännages av Natos högste befälhavare Alexus G. Grynkewich vid den stora säkerhetskonferensen i Warszawa.

– Om någon är dum nog att attackera oss, kommer vi att slåss, framhäver Natochefen enligt finländska Iltaleheti.

"Förgör er bit för bit"

Segerteorin skulle innebära en omfattande motattack mot det land som potentiellt får för sig att angripa Nato. Det råder inget tvivel om att budskapet är riktat till Vladimir Putin och Kreml, även om Ryssland inte pekas ut vid namn.

Försvarsalliansen skulle attackera från land, i luften, till sjöss, från rymden och i cyberrymden, varnar Grynkewich.

– Vi kommer att krossa fienden och förgöra den bit för bit, säger han.

"Historiskt budskap"

Enligt Grynkewich blev planen färdigställd för tre månader sedan. Målet skulle vara tydligt: alla ryska attacker ska stoppas om Ryssland får för sig att gå till anfall. Långdistansmissiler skulle slå ut ryska kommandoposter och luftförsvarssystem i Kaliningrad, områden kring Sankt Petersburg och i Belarus, skriver RBC Ukraine.

Lauri Nurmi, politisk redaktör på Iltalehti, beskriver Natochefens besked som ett historiskt budskap till Kreml.

– Om motståndaren beslutar sig för att fortsätta attacken eller använder sina reserver till den, kommer vi att bryta det krigföringssystem som används mot oss. Detta inkluderar inte bara den anfallande enheten i sig, utan absolut allt som stöder, upprätthåller eller leder den enheten. För att åstadkomma detta kommer vi att använda ett brett lager av vapen, från toppmoderna precisionsvapen till ett överväldigande antal prisvärda och skalbara system. Vi kommer att tillämpa kontinuerligt och obevekligt tryck, både kinetiskt och icke-kinetiskt, säger Grynkewitch.

Läs mer: Rubio pekar ut nytt favoritland i Europa – ”idealisk inkörsport”

Målet inte slå ut Kreml

Natochefen understryker samtidigt att alliansen inte skulle hota Rysslands existens. Därmed skulle Moskva inte ha någon anledning att eskalera med kärnvapen. Det är inte heller planen att försöka besegra eller undergräva den ryska regeringen.

Målet är istället att stoppa alla ryska attacker.

– Fiendestyrkor och deras stödkapacitet kommer att försvagas och förstöras. Genom att göra detta försöker vi inte tillfoga vår motståndare strategiska nederlag, och det behöver vi inte heller göra, säger befälhavaren.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: UX Gun resp President of Russia Office

Text: Redaktionen