Tomtar riskerar skattesmäll – Skatteverket uppmanar: tänk på det här

2025 12 23

Skatteverket kommer med en uppmaning inför julen.

På julafton är det många som passar på att extrajobba som jultomte.

Den senaste tiden har det dykt upp annonser i sociala medier från privatpersoner som erbjuder sig att agera tomte.

Men både den som tar betalt som tomte, och den som betalar, måste ha koll på skattereglerna.

Viktigt att tänka på

Även tomtar måste betala skatt, påpekar Skatteverket.

– Utgångspunkten är att alla pengar du tjänar, oavsett om du får dem vid en anställning av din arbetsgivare eller om du ”tomtar” vid jul, ska du betala skatt på, säger Annika Lind på Skatteverket till SR.

Om du har tjänat över 24 238 kronor under året så måste du betala skatt.

Det gäller alltså även om du bara tjänar några hundralappar på ett extraknäck som tomte.

LÄS OCKSÅ: Clas Ohlson slår rekord – dyraste enskilda produkten någonsin

Annorlunda för ungdomar

För ungdomar som kanske inte har jobbat i övrigt kan det dock se annorlunda ut.

– Är du en ungdom och vill tomta lite vid jul, du är 16-17 år och har inte jobbat i sommar – då kan du tomta på ganska bra för den där summan, tänker jag, säger Annika Lind till radiokanalen.

Även den som betalar någon för att vara tomte måste ha koll på skattereglerna.

Det gäller dock bara om du betalar tusen kronor eller mer till en privatperson som ”tomtar” hemma hos dig.

Då måste du lämna in en kontrolluppgift till Skatteverket, rapporterar radiokanalen.

”Vill låta barnen känna det jag kände”

Att jobba extra som tomte är ett sätt för många att tjäna lite extra pengar.

Men vissa drivs också av att de tycker att jobbet är roligt och ett sätt att sprida glädje i juletid.

Ett exempel är Lucas Bergström, som i vanliga fall jobbar som spärrvakt i tunnelbanan i Stockholm, rapporterar Mitt i.

Han har gjort sig känd som Vallentunas egen tomte de senaste nio åren, och berättar att han älskade julen redan som barn.

– Jag var i extas under hela december och särskilt när jag fick träffa tomten. Nu vill jag ge tillbaka och låta barnen känna det jag kände, säger han till tidningen.

– Föräldrarna blir ju glada av att se barnen glada. Det blir som en rundgång av kärlek, tillägger Lucas Bergström.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bästa bilmärket att äga 2026

Foto: Skatteverket resp J. Mata

Text: Redaktionen

Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad.

Kopplas till smuggling

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart.

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till.

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser.

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen