Astra Zeneca med stort genombrott – kan bota spridd sjukdom

2025 12 16

Astra Zeneca får godkännande för banbrytande behandling.

USA:s läkemedelsmyndighet FDA har godkänt läkemedlet Enhertu, som Astra Zeneca och Daiichi Sankyo tagit fram, att användas tillsammans med Roche's Perjeta som förstahandsbehandling för vissa patienter med HER2-positiv bröstcancer.

Detta öppnar upp nya möjligheter för patienter som tidigare hade färre behandlingsalternativ, rapporterar Reuters.

Nytt FDA-beslut

Enhertu godkändes ursprungligen 2019 som en tredjehandsbehandling för HER2-positiv bröstcancer.

Med det nya beslutet får läkemedlet nu användas tillsammans med Perjeta som förstahandsalternativ för vuxna patienter med avancerad HER2-positiv bröstcancer, bekräftad med ett FDA-godkänt test.

Detta är ett stort steg framåt för patienter med avancerad HER2-positiv bröstcancer som ännu inte fått tidigare kemoterapi för metastaserande sjukdom.

LÄS MER: Tung konkurs i bilbranschen

“Lovande utsikter“

Studien som ligger till grund för godkännandet inkluderade 1 157 patienter.

Resultaten visade att medianen för sjukdomsfri överlevnad ökade till 40,7 månader med den nya kombinationen, jämfört med 26,9 månader för standardbehandling.

– Tumörer krympte eller försvann hos 87 procent av patienterna med den nya kombinationen, mot 81 procent för standardbehandlingen, uppger studien.

Att kunna leverera kemoterapi direkt till HER2-positiva cancerceller med Enhertu minskar risken för skada på frisk vävnad och har därför lovande utsikter för sjukdomen.

Framtida möjligheter

FDA har även godkänt två nya diagnostiska tester som identifierar patienter med HER2-positiv bröstcancer som är berättigade till behandling med Enhertu och Perjeta.

Läkemedlet är redan godkänt för vissa typer av bröst-, mage- och lungcancer, och det nya beslutet öppnar för bredare användning som förstahandsalternativ.

– Vi ser detta som ett viktigt genombrott som kan ge patienter fler alternativ och bättre resultat, säger en talesperson från Astra Zeneca.

LÄS MER: ”Första gången jag hört USA säga det” – jättebesked från Polen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon.

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan.

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan.

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier.

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”.

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen