Festen är inställd – ryska planerna i kras

2025 12 15

Det är ingen idé att lägga skumpan på kylning om man jobbar i Ryssland.

Nyårsfirandet ställs nämligen in över stora delar av landet.

På grund av ekonomisk kris och åtstramningsåtgärder tvingas ryska företag att skippa jul- och nyårsfesterna för sina anställda i år.

Hela 49 procent av Rysslands arbetsgivare har behövt ge det tråkiga beskedet, enligt oberoende Moscow Times som hänvisar till den ryska affärstidningen Vedomosti.

– Ingen spenderar sina sista slantar när budgeten spricker i sömmarna, framhåller Daria Kovalchuk, ledande expert på Action Finance som ligger bakom studien, i en kommentar.

Inga pengar till att festa

Den vanligaste orsaken till att festerna ställs in är brist på medel. 31 procent av alla företag som dumpat partyplanerna anger att alla tillgängliga medel läggs på driftkostnader och annat som måste prioriteras högre.

Omkring 17 procent har inte råd med företagsevenemang överhuvudtaget på grund av ekonomisk kris och nedskärningar.

En mindre andel, 8 procent, anger att festerna ställs in på grund av bristande intresse och vid några fall beslut i ledningen.

LÄS MER: Jubel i Ryssland – Norge säger nej

Regionchefen: "Oetiskt" att festa

Att arrangera jul- eller nyårsfester som företag i Ryssland är ingen billig historia, särskilt inte för en verksamhet som går på knäna.

Enligt Moscow Times ligger kostnaden ofta på 10 000 rubel per person, det vill säga cirka 1 300 kronor. En företagsfest kan lätt kosta en arbetsgivare motsvarande 800 000 svenska kronor enligt Nikolai Andreev, vd för eventbyrån Big Jack.

I vissa regioner har även myndigheterna gått in och krävt förbud mot storskaliga nyårsfiranden.

Vladislav Khovalyg, regionen Tuvas högsta ledare, har påstått att det är “oetiskt” med festerna medan deras folk krigar mot Ukraina, som Ryssland olagligt invaderade fullt ut för snart fyra år sedan.

Flera andra regioner har infört liknande restriktioner.

LÄS MER: Kalabalik i Ryssland – erkänner stort fiasko

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPMANING: Tanka inte bilen

2026 06 30

Svenska bilister uppmanas att inte tanka sina bilar.

Bränslepriserna har sänkts något efter helgen, men det lönar sig att vänta.

På onsdag väntas prissänkningen synas direkt vid pump.

Liten säkning

Under dagen justeras riktpriset på bemannade stationer ned med 10 öre per liter.

Det innebär att bensin 95 nu kostar 17,09 kronor per liter, medan diesel ligger på 18,79 kronor per liter.

Samtidigt rör sig oljepriset svagt uppåt.

Brentoljan handlas strax under 73 dollar per fat, vilket normalt hade pressat upp pumppriserna.

Ändå väljer drivmedelsbolagen att genomföra en mindre sänkning.

Vänta med att tanka

Trots dagens lilla prissänkning pekar mycket på att det inte är rätt tidpunkt att fylla tanken.

Om man kan bör man alltså avstå.

På onsdag träder regeringens tillfälliga skattesänkning på bensin och diesel i kraft.

– 1 juli sänker vi skatten på bensin och diesel så att prisets sänks med ytterligare 3 kronor vid pump till och med 30 november, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) för drygt en vecka sedan.

Enligt branschaktörer väntas det ge ett tydligt utslag direkt vid pump.

Om marknaden håller sig stabil väntas priserna sjunka med omkring tre kronor per liter.

– I det mycket osäkra omvärldsläget är det här en åtgärd för att motverka stigande drivmedelspriser vilket underlättar för alla som är beroende av bilen, sade Elisabeth Svantesson (M), tidigare i våras.

De senaste åtgärderna från regeringen väntas göra att Sverige snart har Europas näst lägsta bensinpris, uppger EFN.

Märkbar skillnad

Skillnaden väntas bli märkbar direkt för vanliga bilister.

För en tank på 30 liter motsvarar den kommande sänkningen en besparing på nästan 100 kronor jämfört med att tanka före förändringen.

Om prognoserna håller kan bensinpriset sjunka till omkring 14,20 kronor per liter och diesel till cirka 15,90 kronor per liter.

För många hushåll handlar det just nu om tajming.

Att tanka idag kan innebära att du betalar flera kronor mer per liter än vad som väntas inom bara några dagar.

Foto: Engin akyurt

Text: Redaktionen

Swedbank: Gränsen går vid 50 000 kronor för privatpersoner

2026 06 30

Pengar bidrar till minskad stress och oro och i förlängningen större lycka.

Men enbart upp till en viss gräns.

Och den gränsen går vid en lön på 50 000 kronor. Därefter tycks inte pengar göra människor särskilt lyckligare, enligt en rapport från Swedbank.

John Karsberg är forskare vid Handelshögskolans center för lycka och välmående och har tagit del av studien.

– Lycka är gemenskap, möjligheten att påverka sin egen situation, balans i livet och även framtidstro. Men ett visst mått av pengar kan ju vara en förutsättning för att driva välmående och lycka, säger han till Di.

Hälften missnöjda med lönen

Rapporten, som släpptes i vintras, har återaktualiserats efter att riksdagspartierna de senaste veckorna lagt extra mycket fokus på hushållsekonomi i valrörelsen. Under Almedalsveckan har exempelvis Moderaterna lovat att barnfamiljer ska få upp till 5 000 kronor mer i plånboken om Tidöpartierna får nytt förtroende. Vänsterpartiet har samtidigt lovat en “bebispeng” på 15 000 kronor till nyblivna föräldrar.

Enligt Swedbank är det bara hälften av undersökningens deltagare som är nöjda med sin inkomst.

– Pengar är inte lycka, men ekonomi påverkar hur vi mår. En trygg ekonomisk bas minskar stress och oro, och ökar möjligheterna att bygga en trygg och självständig tillvaro. Hur vi använder de pengar vi har spelar också roll, säger Madelén Falkenhäll, ekonom för finansiell hälsa på Swedbank.

LÄS MER: Mobilräkningen kan skjuta i höjden – går att undvika

Folk med låga inkomster väljer pengar

Storbanken visar att folk tenderar att välja pengar framför lycka i större utsträckning fram till en lön på 37 000 kronor. Därefter avtar trenden och bryts alltså ännu tydligare vid 50 000 kronor.

– Det kan tolkas som att människor helst vill ha mer lycka, men att de medvetet eller omedvetet tänker att pengarna är vägen dit, eller att för lite pengar kan stå i vägen för lycka, säger Micael Dahlen, professor i Lycka på Center for Wellbeing, Welfare and Happiness vid Handelshögskolan i Stockholm.

Handelshögskolan har dessutom frågat hur mycket folk skulle kunna tänka sig att betala varje månad för att bli ännu lyckligare, utifrån en tiogradig skala.

Omkring 3 000 kronor var det vanligaste svaret, enligt Di.

LÄS MER: Kritiskt läge inför hösten – tung smäll hotar hushållen

Foto D. Husted

Text: Redaktionen