Regeringschef i EU vill inte stödja Ukraina – Emot sanktioner

2022 03 01

Ungerns omtalade premiärminister Viktor Orban uppger i kväll att han inte vill ha sanktioner mot Ukraina - trots att han nyligen röstade för sanktioner.

Det framkommer i ungersk statstelevision där Orban nu har gjort ett häpnadsväckande uttalande.

Orban ger kalla handen

Trots att Ungern är grannland med Ukraina, som står på randen till att tvingas överge sin demokrati och istället kuvas under rysk diktatur om det förlorar kriget mot Putinregimen, så är det kalla handen från Viktor Orban – vars eget land plågades av Sovjetunionens grymma välde i flera årtionden.

Vill inte införa sanktioner

Viktor Orban uppger till ungersk TV att han säger nej till att sända vapen till Ukraina. Han understryker till och med att han är emot att ens införa sanktioner mot Ryssland.

– Låt oss stanna utanför den här konflikten och dessutom bör det inte vara några sanktioner, framhåller Viktor Orban som menar att Ungern kan förlora på sanktionerna i slutändan.

Trots Orbans uttalande så röstade Ungern ja till EU:s sanktioner men hans nya uttalande indikerar nu att Orban i själva verket inte är för sanktionerna.

Känd för att gulla med Putin

Ungerns kontroversiella premiärminister sade i TV-uttalandet att han vill att hans regering ska fokusera på Ungerns egna intressen och att man vill hålla sig utanför konflikten.

Viktor Orban är känd för att gulla med Putinregimen och får nu hård kritik av oppositionen i Ungern.

Hård kritik mot Orban

Budapest borgmästare Gergely Karácsony, som är partiledare i Ungerns rödgröna och EU-vänliga parti Dialog för Ungern, Párbeszéd, sågar Orbans ryssvänliga inställning.

– Det är ofattbart att sådan här barbarism kan ske inte så långt härifrån, säger partiledare Karácsony som kräver att Orban upphör med sin Putinvänliga position och istället fokuserar på Ungerns säkerhet och samarbete med EU och USA.

Pekas ut som säkerhetshot

Orban får även kritik från högerpartiet Jobbik.

– Orban är Putins trojanska häst. Och nu är han han det största nationella säkerhetshotet och ställer till det här hemma, säger Jobbiks partiledare Péter Jakab.

Bör visa solidaritet med Ukraina

Även det socialliberala partiet Demokratiska Koalitionen riktar skarp kritik mot Viktor Orban.

– Regeringen måste meddela sin solidaritet med Ukraina, det ukrainska folket och tydligt framhålla att Ukrainas gränser inte får kränkas, säger Ferenc Gyurcsány, Demokratiska Koalitionen.

Pressad av EU

Viktor Orban har så här långt inte stoppat EU:s sanktioner mot Ryssland men hans nya uttalande ikväll indikerar att han i själva verket inte alls är förtjust i sanktionerna.

Slutsatsen är att han sannolikt känt press från EU.

Han har gjort motstridiga uttalanden och sade för någon dag sedan till BBC News att han stod bakom EU:s sanktioner mot Ryssland.
Svidande kritik

Ungerns samlade opposition har utsett Péter Márki-Zay till sin premiärministerkandidat som ska möta Viktor Orban i Ungerns val i april och även han riktar svidande kritik mot Orban.

Minns 1956

– 1956 fick vi lära oss hur det känns för ett självständigt land att invaderas av Ryssland, framhåller Péter Márki-Zay som anklagar Viktor Orban för att stödja Putin och sen bara acceptera Natos position på grund av politisk press.

Premiärminister Orban har emellertid framhållit att Ungern ska ta emot ukrainska flyktingar uppger Reuters.

Text: Redaktionen

JUST NU: Kina skickar styrkor mot amerikansk militär

2025 09 12

Kina meddelar att man skickar styrkor mot amerikansk militär.

Kina har skickat ut både fartyg och stridsflygplan på fredagen.

Det meddelar den kinesiska regimen.

De kinesiska styrkorna skickas till Taiwansundet – där amerikanska och brittiska krigsfartyg passerar.

”Provocerar”

Kina tar hjälp av både fartyg och flygplan för att övervaka krigsfartygen USS Higgins från USA och HMS Richmond från Storbritannien, som passerar i Taiwansundet.

– De provocerar fram problem, hävdar en talesperson för den kinesiska militären, rapporterar Newsweek.

Den kinesiska regimen hävdar att Taiwansundet tillhör Kina, medan Taiwan och dess västerländska allierade menar att det är internationellt vatten.

De kinesiska styrkor som nu skickas ut ska övervaka det amerikanska och det brittiska fartyget, rapporterar tidningen.

Senast förra helgen skedde en liknande incident, då kanadensiska och australiensiska fartyg passerade Taiwansundet.

LÄS OCKSÅ: TRUMP: Mitt tålamod håller på att ta slut

Storbritannien kommenterar

Från amerikansk håll har man inte kommenterat händelsen.

Storbritanniens försvarsdepartement låter dock meddela att operationen, som är ett sätt att hävda navigationsrättigheter, har gjorts "i full överensstämmelse med internationell lag och normer", rapporterar tidningen.

USA och andra västländer skickar krigsfartyg till Taiwansundet med jämna mellanrum för att visa sin styrka, stödja Taiwan och hävda rätten att passera i sundet.

Kina å sin sida hävdar att utländska krigsfartyg måste ha tillstånd från den kinesiska regimen för att få passera i Taiwansundet.

Donald Trumps administration har på senare tid försökt stabilisera relationen till Kina något när det gäller maktkampen i havet, enligt tidningen. Men trots det väljer man nu alltså att skicka krigsfartyg till Taiwansundet.

Den kinesiska regimen utövar ett hårt tryck mot Taiwan, som de anser tillhör Kina. Taiwan stöds emellertid av USA och andra västländer.

LÄS OCKSÅ: Polen markerar - Trump ifrågasätter drönarna

Foto: List of ships of the People's Liberation Army Navy 

Text: Redaktionen

STENHÅRDA KRAVET: Berätta om era pengar

2025 09 12

Nu kommer krav om att partierna ska berätta om sina pengar.

Svenska folket får veta alldeles för lite om riksdagspartiernas finansiering.

Det menar statsvetarna Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk, som är parti- och korruptionsforskare vid Göteborgs universitet.

Nu måste väljarna få veta vem som betalar partinotan, anser debattörerna.

”Skydd för demokratin”

Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk menar att Sverige ligger efter andra länder när det gäller transparens. Det är omöjligt att följa partiernas pengar och veta var de kommer ifrån, menar de i en debattartikel i DN.

– Forskningen visar gång på gång att demokratin bygger på att väljarnas förtroende är förankrat i transparens. Ett starkt skydd för demokratin kräver tydliga regler, skarpa sanktionsmöjligheter och full insyn – också i partiernas finansiering, skriver debattörerna.

När partierna och deras kampanjer delvis finansieras genom privata och ibland anonyma donationer så finns det anledning att ifrågasätta deras oberoende, menar de två statsvetarna.

– När transparensen brister uppstår misstanken att beslut inte fattas på saklig grund, utan på grund av ekonomiskt beroende, skriver Ann-Kristin Kölln och Jana Schwenk i tidningen.

LÄS OCKSÅ: EU:s vändning - ny chans för bensin- och dieselbilar

Vill se förändring

I ett betänkande som presenterades förra sommaren föreslogs en rad åtgärder, bland annat att möjligheten att ge anonyma bidrag till partier ska tas bort, skriver de.

Ett annat förslag är att förbjuda utländsk finansiering.

De två statsvetarna kräver dock mer kraftfulla åtgärder, och vill att frågan ska lyftas upp inför valet 2026.

– Beslutsfattare har nu chansen att täppa till luckorna i lagstiftningen och ta igen det demokratiska försprång som många andra länder redan har, skriver de.

Frågan har tidigare bland annat uppmärksammats i Kalla faktas granskning ”Partiernas hemliga pengar” i samband med förra valet.

Efter det har flera förändringar föreslagits för att öka kontrollen av och insynen i partiernas finansiering.

– Öppenhet och insyn är viktiga inslag i en välfungerande demokrati, har justitieminister Gunnar Strömmer (M) tidigare sagt till TV4.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Här är svenskarnas favoritglass - hela listan

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen