Anfall mot Tjetjenien – ikonisk skyskrapa träffad

2025 12 05

En ukrainsk drönare har träffat en skyskrapa i Tjetjeniens huvudstad.

En ukrainsk drönare har slagit ned i Grozny-City-tornet i Tjetjenien och orsakat en kraftig explosion som förstört flera våningsplan.

Attacken har skakat huvudstaden, rapporterar Kyiv Post.

Drönare träffar centrala Grozny

Enligt rapporter från den Telegramkanalen NYISO, den ukrainska bevakningsgruppen Exilenova+ samt den ryska kanalen Readovka slog drönaren in i tornet runt den 28:e våningen, vilket resulterade i omfattande skador på fasaden och flera våningsplan.

Bilder från platsen visar omfattande skador och rökpelare som stiger från byggnaden.

– Chockvågen förstörde helt fasaden på flera våningar. Räddningstjänsten arbetar just nu på plats, uppger Readovka.

Flera våningar har förstörts, och oron för civila och anställda i byggnaden är stor.

Byggnaden, som är en av regionens mest kända skyskrapor, rymmer flera av Tjetjeniens mest känsliga myndighetskontor, bland annat Tjetjeniens säkerhetsråd, turistministeriet, revisionskamrar och lokala kontor för rättsväsendet, samt det statliga bolaget Chechenneftekhimprom.

Exilenova+ noterar att tornet ligger precis intill Rysslands säkerhetstjänst, FSBs högkvarter i Tjetjenien, vilket kan ha varit det ursprungliga målet för drönaren.

LÄS MER: Rysk hamn står i lågor

Flygtrafiken stoppas tillfälligt

Som en direkt konsekvens av attacken har Rysslands flygmyndighet Rosaviatsia infört temporära restriktioner vid flygplatser i Grozny, Vladikavkaz, Magas och Mineralnye Vody.

Restriktionerna är ett svar på den ökade hotbilden från drönare i regionen.

– Vi övervakar situationen noggrant och vidtar nödvändiga säkerhetsåtgärder för att garantera flygsäkerheten, säger en talesperson från Rosaviatsia.

Våg av attacker

Attacken i Grozny är den senaste i en serie ukrainska drönarangrepp mot Tjetjenien.

I början av december träffades FSB-anläggningar i Achkhoy-Martan, och samma natt attackerades en annan militärbas i Gudermes, där Akhmat-regementet – en enhet inom Rysslands nationella garde – har sitt högkvarter.

Under slutet av 2024 skedde flera liknande attacker mot olika enheter inom nationella garde och andra strategiska mål.

Bland annat rapporterades drönarattacker mot Special Forces University i Gudermes och Kadyrov Patrol- och Guard Police Regiment i Grozny, där flera militärer skadades.

Tjetjeniens myndigheter har ännu inte kommenterat attacken mot Grozny-City-tornet.

LÄS MER: Ryskt stridsflygplan förstört

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen

Bensin- och dieselförbud på väg – här införs det

2026 10 21

Det rödgröna styret i Stockholms stad räknar med att stoppa bensin- och dieselbilar från att köra på gatorna i Stockholms innerstad.

Ett sådant förbud träda i kraft under mandatperioden, bedömer Lars Strömgren (MP), trafikborgarråd Stockholms stad.

– Det hoppas och tror jag. Transportstyrelsen ska komma med ett besked innan jul, säger han till Di.

– En av de största kritikerna av miljözonen har varit turistbussbranschen, men på onsdag ska jag tala på en panel där de lanserar en eldriven turistbuss. Det verkar inte längre vara ett problem, fortsätter Strömgren.

”Kliv på vägen”

Det är oklart när förbudet kommer att träda i kraft, men Strömgren räknar med att fossildrivna bilar snart stoppas i innerstaden.

Den så kallade miljözon klass 3 föreslås omfatta 20 kvarter som täcker cirka 180 000 kvadratmeter.

Det rödgröna styret planerar dock att expandera zonen i ett nästa steg.

– Vi ser att omställningen till en utsläppsfri innerstad behöver göras stegvis. Miljözon klass 3 är ett viktigt kliv på vägen mot ett Stockholm med renare luft och trevligare gator, har Lars Strömgren framhållit.

Länsstyrelsen sa nej

I maj upphävde Länsstyrelsen i Stockholm beslutet att införa miljözon 3.

– Skälen för Länsstyrelsen beslut är i korthet att kommunens utredning inte ger stöd för att nyttan av miljözonen överväger de samhällsekonomiska konsekvenser som den får i det aktuella området, löd motiveringen.

Stockholms stad har överklagat beslutet till Transportstyrelsen, som blir den sista instansen att pröva ärendet. Ett beslut väntas före årsskiftet.

Läs mer: Biljätte kollapsar

FAKTA: Miljözon klass 3

Följande personbilar, lätta lastbilar och lätta bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon.

Laddhybrider är inte tillåtna.

Följande tunga lastbilar och tunga bussar är tillåtna:

- rena elfordon

- gasfordon med utsläppsklass Euro 6

- bränslecellsfordon

- laddhybrider med utsläppsklass Euro 6.

Källa: Stockholms stad

Andra läser: Nya regler för flygresenärer – får ersättning direkt

Foto: Dele_o

Text: Redaktionen

V och SD överens

2026 10 21

Det är inte varje dag som Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna håller sams.

Men idag är en sådan dag då de två partierna faktiskt är överens och gjorde samma sak.

Både V och SD vill nämligen se sänkta politikerlöner. Och båda partierna röstade idag för förslaget när det på onsdagen lades fram i EU-parlamentet. De andra svenska partierna röstade emot, bortsett från Miljöpartiet som lade ned sina röster, rapporterar Expressen.

Hanna Gedin är en av Vänsterpartiets två EU-parlamentariker. Tidigare partiledaren Jonas Sjöstedt är den andra.

– Det finns inga busschaufförer, lärare, socialarbetare eller städare som tjänar i närheten av parlamentarikernas löner. Utan dem så stannar Sverige, säger Hanna Gedin till tidningen.

Motsvarande månadslön på 400 000

Enligt Gedin finns det “absolut ingen rimlighet” att det finns politiker som tjänar “astronomiskt” mycket mer än vanliga svenska arbetare.

För två år sedan kunde en granskning av TV4 Nyheterna visa att EU-parlamentariker får ersättningar motsvarande en månadslön på drygt 400 000 kronor. Samma granskning pekade på att det saknades krav på redovisningar.

– Det är svårt att se att förtroendet för demokratin skall stärkas om vi har ett regelverk som gäller för politiker och ett helt annat för alla andra medborgare, sade Christian Ekström, vd på föreningen Skattebetalarna, till kanalen vid tillfället.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

"Sticker i ögonen"

Grundlönen för en EU-parlamentariker ligger på cirka 10 300 euro, motsvarande omkring 114 363 kronor, enligt siffror från 2024.

Även då röstade EU-parlamentet om att sänka lönerna. Och precis som i år var då V och SD de enda partierna som röstade för förslaget, som då gällde en halvering av lönen.

– I det läget så sticker det verkligen i ögonen att folkvalda ska ha flera gånger högre lön än vad vanliga arbetstagare har, sade Hanna Gedin till Aftonbladet då.

Dagens omröstning slutade i 83 röster för förslaget och 533 emot. Beatrice Timgren, Dick Erixon och Charlie Weimers, de tre SD-ledamoterna, röstade för sänkningen, precis som V-politikerna.

Läs mer: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Foto: Ash Crow, Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

Text: Redaktionen