26nov25

Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.   

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.  

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 02

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


2 juni 2026

Amerikansk bjässe öppnar i Sverige – tusentals ska jobba

2026 06 02

Ett av världens största företag storsatsar på Sverige.

Börsvärdet ligger på över 4,5 biljoner dollar och det finns fler än 191 000 anställda i koncernen.

Det är ingen mindre än teknikgiganten Google som riktar blickarna mot svensk mark. På tisdagen meddelar jätten att man tänker bygga ett stort datacenter i Horndal, Avesta kommun.

– När bygget är i full gång kommer flera tusen personer jobba här. Vi hoppas vara klara 2028  och kommer då erbjuda 100 fasta tjänster, säger Google Sveriges samhällspolitiska chef Sara Överby enligt SVT Nyheter.

29 000 kvadratmeter

Google har ägt marken där datacentret ska stå i nio år. Det handlar om en plats på 109 hektar, lika stort som 150 fotbollsplaner, med skog.

Nu tas första spadtaget för den 29 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden som Google fått bygglov för. Utöver serverutrymme ska det även finnas kontor och personalytor i lokalen, rapporterar Di.

– Det här är en stor dag, säger Googles Sverigechef Anna Wikland enligt tidningen.

Detta datacenter kommer att ge den breda allmänheten och företag och offentlig sektor ännu bättre och snabbare tillgång till Googles teknik, vilket i sin tur stödjer den digitala omställningen.

Välkomnas av regeringen

Benjamin Dousa (M), bistånds- och utrikeshandelsminister, välkomnar den amerikanska etableringen. 

Inte minst tack vare möjligheten för nya arbetstillfällen på både lång och kort sikt.

Det här kommer skapa många jobb. Vi ser ju många underleverantörer här idag och också jobb i framtiden i kommunen, säger han till SVT.

Google har redan ett datacenter i finländska Hamina och bygger även en i norska Skien. Anläggningen i Avesta blir emellertid den första i Sverige. Den väntas stå klar 2028.

ANDRA LÄSER: Svenskar på Mallorca riskerar tusentals kronor i böter

Flera företag

Det är andra gången på kort tid som världsledande amerikanska megaföretag satsar på Sverige. Så sent som i maj öppnade Thermo Fisher Scientific, en global jätte inom medicinteknikindustrin, ett 2 800 kvadratmeter stort laboratorium i Göteborg.

ANDRA LÄSER: Ikea öppnar flera nya butiker

Foto: Frida Drake/Regeringskansliet

Text: Redaktionen