KRÖNIKA: Ofattbar grymhet – Men efter mörker kommer ljuset

2022 02 25

Nu rasar krig, fasa och ond bråd död i Ukraina. Och om bara någon dag riskerar en rad enskilda ukrainare att drabbas av ohyggliga brott i form av tortyr och mord.

Det är den grymma slutsatsen av den bedömning som nu görs av USA som med hjälp av världens främsta underrättelsetjänst dessvärre har haft obehagligt rätt den senaste tiden.

Ohygglig fasa kan vänta

– Alla bevis pekar på att Ryssland kommer att omringa och hota Kyiv. Och vi tror att Moskva har utvecklat en plan för omfattande brott mot mänskliga rättigheter – och potentiellt ännu värre – mot det ukrainska folket, säger USA:s utrikesminister Tony Blinken, till amerikanska medier.

Befarar avrättningar

USA har även informerat FN om att inte bara landets ledande politiker ligger illa till.

Journalister, HBTQ-personer, olika typer av aktivister och religiösa personer bedöms finnas med på dödslistor vars genomförande befaras verkställas efter en militär ockupation – en ockupation som följer efter en total invasion, vilket är vad som nu tycks ske.

Tortyr och lögner

Tortyr, kidnappningar och ”utbrett mänskligt lidande” är vad som väntar Ukraina efter en militär invasion enligt uppgifter som lämnats över till FN:s chef för mänskliga rättigheter.

Putinregimens kallar det för en lögn – precis som de kallade påståenden om att Ryssland skulle gå till anfall mot Ukraina.

Vårt Europa 2022

Det är som en otäck berättelse ur en skräckfilm eller krigsfilm. Eller som en förfärlig och ofattbar episod av tyska nazisternas härjningar under andra världskriget.

Men det är år 2022 – i vårt Europa.

Bara Polen emellan

Sjövägen söder om Skåne, Blekinge, Småland, Öland och Gotland är det bara Polen som skiljer oss och Ukraina åt. Allt detta sker i ett land som ligger mycket närmare oss än man kanske tänker på.

Overkligt och fabricerat

Det är overkligt, avskyvärt och otroligt hemskt. Och ändå hade omvärlden verkligen försökt att tala den ryska regimen till rätta med både förhandlingar och hot om globala åtgärder.

Men när den grymma diktatorn höll sitt TV-tal och gav helt fabricerade, uppdiktade och sjuka argument till varför man går till krig mot Ukraina så insåg omvärlden att det står väldigt illa till i den ryska diktaturens ledning.

Drabbar oskyldigt folk

Bland det allra värsta är att detta drabbar ett helt oskyldigt folk och land.

Vad har Ukraina gjort för ont? De vill bara ta demokratiska steg mot EU och Nato. Och varför de ville ha skydd av Nato är nu ohyggligt uppenbart för hela världen.

Ondskefull diktator

Att en ondskefull diktator kan göra så här i vårt Europa år 2022 är overkligt och outsägligt tragiskt. Det handlar om sjuka stormaktsdrömmar, om att kuva ett helt land med 44 miljoner invånare, om ond bråd död.

Det är svårt att finna ljuspunkter en sådan här dag. Man tappar nästan tron på mänskligheten i vissa avseenden.

Hoppets fackla brinner

Men hoppet finns där och jag är övertygad om att mörkret kommer att följas av ljus. Tänk på hur Europa såg ut så sent som i slutet av 1980-talet.

Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Bulgarien och Rumänien – alla låg de bakom diktaturens järnridå. Och det fanns ett tragiskt land som hette Östtyskland.

Och Ukraina fanns inte ens som ett eget land.

Det visar att det alltid finns en fackla som brinner – hoppets fackla.

Största jag varit med om

Att ha levt under den tid då Europa fick en rad nya demokratier och nästan 100 miljoner invånare fick uppleva det otroliga steget in i frihet, fria politiska val och mänskliga rättigheter är det största jag varit med om.

Berlinmurens fall, Polens Solidaritetsrörelse och slutet på Nicolae Ceaușescus brutala regim. Hoppets fackla flammade upp till maximal nivå i Europa. Det har hänt och kommer att hända igen på vår planet.

Man får inte glömma det – att världen tagit enormt stora steg framåt.

Efter mörker kommer ljus

Och en dag faller även Rysslands grymma diktatur.

Diktatorn Putins ofattbara övergrepp och massdödande i Ukraina som pågår just nu innebär förhoppningsvis att diktaturens fall skyndas på.

Efter mörker kommer ljus.

Marcus


20 jul 26

VÄDER: Kallaste sedan 1987

2026 07 21

En svensk stad har uppmätt den kallaste julinatten sedan 1987.

Sommaren har tagit en ovanligt kall vändning i norra Sverige.

Kiruna fick uppleva den kallaste julinatten på nästan 40 år.

Kallaste på decennier

Semesterfirare i norra Sverige fick möta ett ovanligt kyligt juliväder när temperaturerna sjönk under nollstrecket på flera håll.

Kiruna hade under natten en temperatur på endast 0,5 grader.

– Kiruna hade den kallaste julinatten sedan 1987. Det är ett bevis på att det verkligen är kylig luft som kommer ner över landet, säger TV4:s meteorolog Johan Wiksten, till kanalen.

Meteorologen beskriver läget som långt ifrån den sommarvärme många hoppats på och konstaterar att någon större värme inte är i sikte för den närmaste tiden.

I stället väntas fortsatt ostadigt och svalt väder dominera delar av landet.

Även Vilhelmina fick minusgrader

Kylan har inte bara märkts längst upp i norr.

Även i inlandet har nattemperaturerna fallit kraftigt, och i Vilhelmina rapporterades minusgrader under natten, samt nattfrost.

SMHI:s meteorolog Sandra Fyrstedt beskriver det som ovanligt kallt för juli månad.

– Det var ju rejält kallt den gångna natten och Vilhelmina som det varit kallast i länet var nere på minus 0,5 grader. Det sticker verkligen ut för att vara här i juli, säger Sandra Fyrstedt till SR.

Senaste gången det hände Vilhelmina var 2020.

Den kalla luften har framför allt påverkat inlandet där klara nätter gjort att temperaturen kunnat sjunka snabbt.

Under kommande natt ser läget inte lika illa ut.

– Det kommer inte bli lika kallt och det beror på att det är ett väderomslag på gång, säger Sandra.

Ingen sommarvärme i sikte

För den som väntar på högsommarvärme ser prognoserna fortsatt svala ut.

Enligt meteorologerna kan de kommande dagarna fortsätta präglas av kyligare luftmassor, även om temperaturen kan variera mellan olika delar av landet.

De kommande nätterna väntas fortfarande kunna bli kalla lokalt, särskilt där himlen klarnar upp och värmen snabbt strålar ut från marken.

Samtidigt är väderläget osäkert längre fram.

En eventuell värmeuppgång kan komma senare, men enligt prognoserna finns det ännu inga tydliga tecken på en längre period av stabil sommarvärme.

Foto: A Wong

Text: Redaktionen


20 juli 2026

Folk kan stoppas när de ska tanka bilen

2026 07 20

Väktare kan sättas in för att stoppa folk från att tanka bilen.

Ett annat alternativ skulle kunna vara en slags modern variant av ransoneringskort. 

Det är möjliga scenarier vid en eventuell bränsleransonering i Sverige, vilket staten nu utreder. 

– Vår omvärld ser ut som den gör. I Mellanöstern och i Ukraina används energi som ett vapen. Så det är bra och lägligt att även Sverige tittar på hur vår drivmedelsberedskap fungerar, säger Karl Björklund som är enhetschef på Energimyndigheten, till SR.

Ska moderniseras

Det är just Energimyndigheten som fått uppdraget att utreda Sveriges försörjningstrygghet när det gäller bensin och diesel.

Skälet, förutom det som pågår i omvärlden, är att den nuvarande ransoneringsplanen är föråldrad. Den bygger på en lag från 1978 och går inte längre att tillämpa i ett modernt digitaliserat samhälle med obemannade bensinstationer.

– Ransoneringskorten till exempel, det är svårt att kopiera till dagens samhälle, säger Karl Björklund.

Har inte uteslutit

Sverige har idag ett beredskapslager av olja som ska räcka i minst 90 dagar, uppger SR.

Vid flera tillfällen under våren har det varnats för att ransonering kan bli aktuellt. Exempelvis har finansminister Elisabeth Svantesson (M) inte uteslutit sådana scenarier.

– Blir det här mer utdraget då kommer vi att få problem med högre priser och kanske till och med tillgång, sade hon till Aftonbladet i slutet av mars och syftade på USA:s krig mot Iran.

Priset stiger

Christian Kopfler, råvaruanalytiker på investmentbanken Arctic Securities, var också en av dem som under våren flaggade för risken för ransonering. Om det blir brist på diesel kommer samhällskritiska funktioner som transport, jordbruk och industri att prioriteras före hushållen, menade han.

Energimyndigheten bedömer dock att det i nuläget är osannolikt att staten skulle behöva ransonera bränsle. 

Karl Björklund menar att marknaden, med högre priser vid pump, är en första räddningsplanka.

På måndagen steg oljepriset och Brentoljan passerade 90 dollar per fat, efter att USA och Iran inlett nya attacker mot varandra under natten.

Foto: Circle K

Text: Redaktionen