Tomater kopplas till otäck sjukdom

2025 11 24

I länder med omfattande tomatodling är förekomsten av den allvarliga nervsjukdomen Parkinson som högst.

Det fastslår en ny studie, rapporterar ScienceDirect som samlar vetenskapliga, tekniska och hälsorelaterade studier från välansedda forskare.

Enligt den nya studien kan det finnas ett samband mellan konsumtion av tomater och utveckling av Parkinson sjukdom.

Detta eftersom bekämpningsmedel som används i tomatodling kan påverka nervsystemet och potentiellt öka risken för den kroniska sjukdomen.

– Enligt studien har användningen av bekämpningsmedel inom jordbruket ökat globalt under de senaste decennierna. Förekomsten av Parkinsons sjukdom verkar öka snabbast i länder där tomatproduktionen ökar mest, rapporterar finska Iltalehti som tagit del av studien.

Krävs mer studier

Forskarna betonar att det krävs fler studier för att kunna fastslå sambandet mellan tomaternas bekämpningsmedel och Parkinson sjukdom.

– Vi vill understryka behovet av vidare forskning om bekämpningsmedel som används i dag, framhåller forskarna.

LÄS MER: Kräver ”kompensation” – Kreml hotar USA

Giftiga ämnen kan förstöra celler

Ungefär 20 000 svenskar lider av Parkinsons sjukdom. Varje år drabbas omkring 2 000 nya personer av sjukdomen.

Parkinson sjukdom bryter ner nervceller som tillverkar dopamin – en signalsubstans i hjärnan som är viktig för rörelsekontroll.

Enligt organisationen Hjärnfonden ger sjukdomen besvär som:

- långsamhet

- skakningar

- stelhet

Det är vanligast att drabbas av sjukdomen mellan 55 och 65 års åldern.

– Orsaken till att man får Parkinsons sjukdom är inte helt kartlagd men flera faktorer tycks samverka. Det finns forskning som tyder på att vissa former av sjukdomen kan vara ärftliga. Vissa giftiga ämnen kan också göra att celler i hjärnan, som bildar viktiga signalsubstanser, förstörs, framhåller Hjärnfonden.

LÄS OCKSÅ: ”Tjänst för kunderna som försvinner” – Ica-butik slår larm

Foto: T. Hermans 

Text: Redaktionen


25 feb 2026

Byt butik – direkt uppmaning till hela svenska folket

2026 02 26

Om en dryg månad, den 1 april, sänks matmomsen från 12 till 6 procent.

Men många har ifrågasatt om det verkligen kommer att leda till billigare mat i butikerna.

Pensionärernas riksorganisation, PRO, som granskat matpriser i 30 år, är en av grupperna som tillhör skeptikerna.

– Det finns en betydande risk att matjättarna inte alls sänker priserna, och tar för sig av den lägre momsen i form av vinst. Där vill vi inte hamna, har PRO:s ordförande Åsa Lindestam tidigare sagt.

Uppmaningen: byt butik

Nu varnar regeringen via civil- och konsumentminister Erik Slottner matjättarna för ett sådant scenario.

– Se nu till att sänkningen kommer konsumenterna till del, för ni har ögonen på er nu. Om ni inte låter sänkningen komma konsumenterna till del kommer det skada ert varumärke, säger ministern på en pressträff under onsdagen.

Erik Slottner har även en direkt uppmaning till svenska folket: byt butik till den som de facto sänker priserna.

– Om en vara är billigare i en butik, välj den butiken, uppmanar ministern.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Inget samband hittills

Enligt Konjunkturinstitutet, som bevakat matpriserna sedan det blev klart att momsen skulle sänkas, syns inte några spår av prishöjningar till följd av skatteförändringen.

En liten ökning på 0,1 procent kunde dock noteras i januari, enligt oberoende Matpriskollen.

Det är dock en missvisande liten siffra, menar undersökningsföretaget. Genomsnittet “döljer dramatiska prishöjningar på enskilda vardagsvaror”, framhåller organisationen i en ny granskning.

– Det handlar om prishöjningar som konsumenten märker direkt vid hyllan. Det är oroande att så många artiklar blivit så mycket dyrare, säger Ulf Mazur, vd och grundare av Matpriskollen, i en kommentar.

Willys var enligt samma mätning den matkedja som höjde priserna mest av alla i januari.

LÄS MER: Svenska matpriser överraskar – ”nu vänder det”

Foto: Ica-Gruppen resp Willys, City Gross och Coop

Text: Redaktionen


25feb26

”Plocka bort honom” – Jimmie Åkesson med tungt avgångskrav

2026 02 25

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson kräver att en av Socialdemokraternas mest etablerade politiker lämnar sitt uppdrag.

Avgångskravet riktas mot Sveriges tidigare justitieminister Morgan Johansson, som i dag är utrikespolitisk talesperson för S.

Åkesson reagerar kraftigt på att Johansson delat ett inlägg på X från LO-utredaren Mats Eriksson, där Sverigedemokraterna anklagas för ”etnisk rensning”.

– Varför använder Ludvig Aspling så många ord när det kan uttryckas med två: etnisk rensning, skriver Eriksson med hänvisning till ett inlägg från SD-ledamoten om att antalet asylsökanden till Sverige minskar.

I inlägget skrev Aspling:

– Får vi en mandatperiod till kommer vi se en total kollaps av asylindustrin i Sverige. Och ja vi jobbar på övriga kategorier invandrare också.

”Måste plocka bort honom”

Mats Erikssons anklagelse om ”etnisk rensning” delades vidare av Morgan Johansson.

Nu kräver Åkesson att S-toppen avgår.

– Morgan Johansson sprider uppfattningen att Sverigedemokraterna och regeringen ägnar sig åt "etnisk rensning". Det är ett fullständigt huvudlöst agerande som rimligen måste diskvalificera honom från varje tungt politiskt uppdrag i framtiden, skriver han på sina sociala medier och fortsätter:

– Magdalena Andersson måste plocka bort honom från dessa uppdrag – eller så behöver hon förklara varför hon anser honom lämplig.

LÄS MER:  Teknikjätte storsatsar – öppnar åtta nya butiker i Sverige

Svarar på kritiken  

Socialdemokraterna har inte kommenterat avgångskravet.

Mats Eriksson har däremot uttalat sig om kritiken.    

– SD:s utvisningspolitik handlar inte om ”stram invandring”. Den handlar om att kasta ut så många som möjligt med utländsk bakgrund. Syftet är det som alltid varit SDs; ett etniskt rent Sverige. Visst kan man diskutera exakt ordval, men etnisk rensning ligger väldigt nära till hands för att beskriva det syftet, skriver han på X.

LÄS OCKSÅ: Plötsligt besked om elpriserna – nu blir det ännu värre

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen