Det handlar om reavinstskatten, det vill säga den skatt som en bostadsägare betalar när personen säljer sin bostad med vinst.

Förslaget får även stöd bland Tidökollegor. Såväl M som SD är redo att diskutera frågan, medan Liberalerna är klart mest positiva till att sänka reavinstskatten.

– Att få ned reavinstskatten är ett klokt angreppssätt för att öka incitamenten att flytta och få igång en ökad rörlighet på bostadsmarknaden, särskilt för de som bott länge i sin bostad, säger Patrik Karlsson, bostadspolitisk talesperson för Liberalerna, till sajten Bostadspolitik.

"Feltänk"

En som inte är positiv till förslaget är Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi. 

Han kallar idén för ett “feltänk” och menar att det är lämpligare att beskatta bostadsvinster än exempelvis arbete och företagande, rapporterar SvD.

– Det är bättre att beskatta “flyt” än flit och risktagande, säger Daniel Waldenström och syftar på att bostadens värde ofta stiger av ren slump.

"Belönar de som inte säljer"

Daniel Waldenström uppmärksammar också att KD föreslagit en gradvis sänkning av reavinstskatten. För den som har ägt sin bostad i minst fem år ska reavinstskatten sänkas med 2 procentenheter per år till dess att man bott i den i 16 år – först då slopas hela skatten.

– Förslaget är utformat på ett sätt som belönar de som inte säljer. Det kan få folk att vänta med att sälja sin bostad, tvärtemot vad KD vill uppnå, säger ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Länsförsäkringar bekräftar – nu blir det billigare för svenskarna

S och C skeptiska

Från oppositionens sida är inställningen skeptisk till förslaget. Centerpartiet vill se bredare reformer än en sänkt reavinstskatt för att komma åt problemen på bostadsmarknaden och Socialdemokraterna hävdar att förslaget kan leda till orättvisa.

– En lägre reavinstskatt skulle leda till en förmögenhetsöverföring till de hushåll som gjort stora vinster på de kraftigt höjda bostadspriserna, samtidigt som de genom ränteavdragen haft subventionerade lån. Ytterligare separata skattesänkningar och skattesubventioner ser vi i dagsläget inte som aktuella, säger S bostadspolitiska talesperson Joakim Järrebring till Bostadspolitik.

LÄS MER: Börsen faller kraftigt

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Det är dyrare att bo i hyresrätt jämfört med bostadsrätt, enligt färsk statistik från SCB.

Under fjolåret gick 23 procent av den disponibla inkomsten till att betala för boendet, enligt myndigheten.

För den som bor i hyresrätt är andelen högst – hela 27 procent. Motsvarande siffra för hushåll i bostadsrätt är 21 procent och 18 procent för hushåll i ägt småhus.

”Det är i grunden orättvist”

Hyresgästföreningen reagerar starkt på SCB:s nya siffror.

– Det här visar tydligt att bostadsmarknaden i grunden är orättvis. Hyresgäster lägger störst andel av sina inkomster på boendet, år efter år. Det är ett resultat av en ordning där de som äger sitt boende får stora skattesubventioner till skillnad mot de som hyr sin bostad, säger organisationens chefsekonom Martin Hofverberg.

– När kostnaderna stiger äts hushållens ekonomiska marginaler upp, och där är hyresgästerna särskilt utsatta.

De är mest utsatta

Situationen är särskilt allvarlig för ensamstående föräldrar som bor i hyresrätt, uppger Hofverberg.

Ekonomen hänvisar till att tidigare mätningar har visat att över en tredjedel av deras inkomst får till boendet.

– Levnadskostnadskrisen fortsätter kasta sin långa skugga över hushållen, särskilt hyresgästerna. De hyror som höjts för att hantera fastighetsägarnas tillfälliga kostnadsökningar under krisen sjunker aldrig undan, som de gör för dem med bolån, utan de ligger kvar, säger Martin Hofverberg

LÄS MER: Nytt besked om elpriserna – så blir det i vinter

FAKTA: Hyresförändring under de senaste tio åren (riket)

Källa: SCB

LÄS OCKSÅ: “Radera det direkt” – Folksam varnar för mejl 

Foto: G. Karlsson

Text: Redaktionen