Fyra NATO-länder aktiverar artikel 4 – Sjunde gången sedan 1949

2022 02 25

Natoländerna Polen, Lettland, Litauen och Estland meddelar nu att man aktiverar Natoartikel nummer 4.

Det har bara inträffat sex tidigare gånger under försvarsalliansens historia.

Oftast av Turkiet

De tidigare gångerna är följande:

2020 av Turkiet – Efter att flera turkiska soldater dödats av en syrisk attack i norra Syrien.

2015 av Turkiet – För att informera Natoländerna om landets svar på terrorangrepp i landet.

2014 av Polen – Efter rysk aggression mot Ukraina.

2012 av Turkiet – Efter att ett turkiskt flygplan skjutits ned över Syrien.

2012 av Turkiet – Efter att att turkiska civila dödades av syriska bombningar.

2003 av Turkiet – När landet begärde hjälp efter att kriget i Irak övergick på turkisk mark.

Känner sig hotade

Artikel 4 är en av de mest dramatiska artiklarna i Natos regelverk.

– Länderna skall konsultera tillsammans när helst någon av dem anser att dess territoriella integritet, politiska självständighet eller säkerhet för något av länderna är hotat, lyder artikel 4 enligt Natos stadgar.

NATO:s 30 medlemsländer

Artikel 4 kan leda till ett samlat agerande av de 30 medlemsländerna i Nato. Den mest omtalade av Natos artiklar är nummer 5.

– Länderna överenskommer om att en väpnad attack mot ett eller flera av dem i Europa eller Nordamerika skall ses som en attack mot dem alla.

Skall bistå varandra

– Följaktligen överenskommer de om att när en sådan väpnad attack sker skall var och en av dem bistå de andra länderna.

Natos generalsekreterare tillika Norges tidigare statsminister Jens Stoltenberg har gjort ett uttalande efter den ryska diktatorns angrepp mot Ukraina.

Står bakom Ukrainas folk

– Natos allierade kommer att träffas för att diskutera konsekvenserna av Ryssland aggressiva agerande. Vi står bakom Ukrainas folk i denna förfärliga stund. Nato kommer att göra allt som krävs för att försvara och skydda våra allierade, meddelar Jens Stoltenberg.

Boris Johnson håller tal

En av Natos nyckelpersoner, Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, är en av de som uttryckt starkast stöd till Ukraina och han kommer i dag att hålla tal till nationen.

– Detta är en katastrof för vår kontinent. Jag kommer att tala till nationen denna morgon avseende Rysslands invasion av Ukraina.

– Jag kommer också att tala med G7-ledarna och jag begär ett akut möte med alla NATO-ledare så snart som möjligt. meddelar Storbritanniens premiärminister.

Fakta - Natos 30 medlemsländer

Länderna sorteras efter anslutningsåret.

THE UNITED KINGDOM (1949)

THE UNITED STATES (1949)

LUXEMBOURG (1949)

NETHERLANDS (1949)

NORWAY (1949)

PORTUGAL (1949)

BELGIUM (1949)

CANADA (1949)

DENMARK (1949)

FRANCE (1949)

ICELAND (1949)

ITALY (1949)

GREECE (1952)

TURKEY (1952)

GERMANY (1955)

SPAIN (1982)

HUNGARY (1999)

CZECH REPUBLIC (1999)

POLAND (1999)

BULGARIA (2004)

ESTONIA (2004)

LATVIA (2004)

LITHUANIA (2004)

ROMANIA (2004)

SLOVAKIA (2004)

SLOVENIA (2004)

ALBANIA (2009)

CROATIA (2009)

MONTENEGRO (2017)

NORTH MACEDONIA (2020)

Foto: NATO

Text: Redaktionen

Helt ny superbro på gång i Norden – ska snart stå klar

2026 01 14

En sprillans ny bro är på väg att stå klar i Sveriges grannland.

Danska Vejdirektoratet har gått in på slutspurten.

Senast nästa månad ska den nya Storströmsbron stå färdig. Det markerar slutet på det enorma projektet om att ersätta den tidigare bron, som förbinder Själland med Falster.

– Som det ser ut nu räknar vi med att det sker senast i februari 2026, säger projektledaren Niels Gottlieb om premiären, enligt Vejdirektoratet.

Kan användas av semestersvenskar

Projektet har blivit försenat. Planen var egentligen att bilar skulle kunna köra över bron redan i höstas.

Den nya bron kommer att bli fyra kilometer lång och blir därmed Danmarks tredje största bro, enbart överträffad av Öresundsbron och Stora bältbron. Prislappen har landat på omkring 4,1 miljarder danska kronor.

Bron kommer dessutom att vara till glädje för många semestrande svenskar som kan utnyttja färdvägen på väg ned till kontinenten.

– Vi ser alla fram emot att kunna öppna den nya bron för bilar, cyklister och fotgängare. Vi vet också att det finns många i området som ser fram emot broöppningen, säger Niels Gottlieb.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Viktig länk

Den tidigare Storströmsbron kommer att rivas när den nya är helt klar. Den gamla är över 80 år gammal och närmar sig bäst före-datum, vilket kräver stora underhållsinsatser för att hålla trafiken säker.

Dessutom bedöms bron vara för smal för dagens trafikvolymer och har enbart en enkelspårig järnväg, vilket begränsar tågtrafiken.

I den nybyggda varianten kommer det istället att finnas en dubbelspårig järnväg, vilket bedöms vara en nyckel i en framtidssäker anslutning.

– Storströmsbron är av stor regional betydelse och är även en viktig del av järnvägskorridoren mellan Köpenhamn och Tyskland. Denna järnvägskorridor går via järnvägslinjen Köpenhamn-Ringsted via Køge och kommer att förstärkas avsevärt med den kommande Fehmarn Bält-tunneln och tillhörande järnvägsanläggningar, förklarar Vejdirektoratet.

LÄS MER: Byggjätte i konkurs

Foto: News Öresund

Text: Redaktionen

”Har gjort det nästintill omöjliga” – styrkebesked från Ukraina

2026 01 14

Under natten har ryska attacker mot anläggningar i Kryvyj Rih slagit ut strömmen för omkring 45 000 ukrainare.

Beskedet kom från Oleksandr Vilkul som leder militärförvaltningen i staden.

– Fienden har återigen genomfört en storskalig drönarattack mot en infrastrukturanläggning, uppger han i ett inlägg på Telegram.

– Var snäll och fyll på med vatten och ladda era enheter om ni kan.

”Har gjort det nästintill omöjliga”

Inga människor ska ha skadats i den massiva attacken, som slog ut stora delar av elförsörjningen under natten.

Men tidigt på morgonen kommer ett styrkebesked från den ukrainska regionen.

– Energiarbetarna har gjort det nästintill omöjliga. Strömmen har återkopplats i Kryvyj Rih efter den ryska drönarattacker som lämnade 45 000 utan elektricitet, säger Oleksandr Vilkul, rapporterar Kyiv Independent.

– Pannanläggningarna har startats upp och når redan driftstemperaturer. Kommunala transporter går normalt, inklusive höghastighetsspårvagnen. Vattenförsörjningen fungerar.

LÄS MER: Ryssland har attackerat sig själva

Kallt i Ukraina

De ryska attackerna mot infrastrukturen i Ukraina slår hårt mot landets befolkning nu när vinterkylan har slagit till.

– Nattens temperaturer i Kiev var -14 grader. Väderprognoserna visar att frostförhållanden sannolikt kommer att fortsätta i minst två veckor till, uppger tidningen.

Förra veckan slog de ryska styrkorna ut elförsörjningen i flera regioner.

– Invånarna i huvudstaden Kiev har kämpat med liknande utmaningar de senaste dagarna, när tusentals invånare stod utan värme efter en massiv nattattack den 9 januari som riktade sig mot kritisk infrastruktur och dödade minst fyra personer.

Många sammandrabbningar

Det senaste dygnet har de ryska och ukrainska styrkorna drabbat samman på flera platser längs fronten, allra flest kring staden Pokrovsk.

– Igår utsatte fienden ukrainska enheter och befolkade områden för fyra missilattacker och 42 flyganfall. De använde 25 missiler och släppte 78 bomber, uppger den ukrainska generalstaben i ett uttalande, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Ryssland har attackerat polsk anläggning

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen