14nov2025

Janssons frestelse kan försvinna från många julbord

2025 11 14

Den klassiska julbordsrätten Janssons frestelse kan försvinna på många av årets julbord.

Janssons frestelse är en klassiker på julbordet.

Men i år hotas tillgången på grund av en stor livsmedelsbrist.

Tillgången på anjovis är väldigt begränsad och anledningen är att fisket har varit historiskt dåligt.

– Under flera år har det varit lite tuffare förhållanden och det har varit olika anledningar till det. Förra året hade vi ganska tuff väderlek och vi fick inte upp de volymerna som vi ville ha, säger Orkla Foods kommunikationschef Kajsa Petersson, till SR.

Årets fiske

Årets fiske har börjat starkare.

Men det hjälper inte tillgången inför julen 2025.

– När man bereder anjovis så behöver den ligga på tunna för att bli riktigt smarrig och det tar lite tid. Så volymerna kan vara påverkade fram till jul, säger Kajsa Petersson.

Läs också: Tog godis med händerna i butik – så mycket tvingas han betala

Historien bakom Janssons frestelse

Bakgrunden till namnet på den klassiska maträtten är inte helt känd.

Det finns några olika teorier till vem Jansson, som namngett julbordsfavoriten, egentligen var.

En teori är att maträtten är döpt efter en Per Adolf Janzon, som var operasångare under 1800-talet, uppger tidningen Land, med hänvisning till Svenska gastronomiska akademien.

Han ska ha varit matglad men dog ganska ung, endast 45 år gammal.

Och just hans ålder kan vara det som gör att teorin spricker.

Janssons frestelse finns nämligen inte omnämnt i några böcker förrän omkring 30 år efter hans död.

En annan förklaring

En annan förklaring bakom namnet kan vara att den är döpt efter en film.

Den svenska stumfilmen ”Janssons frestelse” hade premiär kring juletid år 1928.

Enligt teorin ska ett hushåll i Stockholm ha experimenterat ihop rätten, och sedan döpt den efter filmen som hade premiär kring samma tid.

Läs mer: ”Snart 100 butiker” – lågprisutmanare växer i raketfart

Foto: Ica

Text: Redaktionen


Moskva brinner

2026 08 16

Drönare har slagit ner i Moskva oblast.

Tidigt på söndagsmorgonen har bilder och filmklipp börjat cirkulera på en kraftig brand i Moskva oblast.

Flera måltavlor har attackerats.

Bland annat har ett lager tillhörande den ryska e-handelsjätten Wildberries fått besök av ukrainska drönare, rapporterar Kyiv Independent.

Moskva brinner

Ukrainska styrkor har attackerat Wildberries-lagret samt städer över hela Moskva oblast i en omfattande nattlig attack.

En kraftig brand har brutit ut i lagret belägen i byn Koledino nära staden Moskva.

Stora lågor och rökmoln som stiger mot himlen syns på bilder och filmklipp som cirkulerar på sociala medier.

Inte bara Wildberries

Men det är inte bara Wildberries som har attackerats under natten.

– I staden Domodedovo sattes produktions- och logistikkomplexet Severnoye Domodedovo i brand i samband med attacken.

Rapporter om nedslag av ukrainska drönare kommer också från staden Chekhov, men där är det för närvarande oklart vad som har träffats.

Läs mer: Drönare vid turistresort

Ännu en smäll

Sedan mitten av juli har Ukrainas styrkor träffat åtminstone 24 lager tillhörande e-handelsjätten, rapporterar United24Media.

Ukraina ser företaget som ett legitimt militärt mål i och med att Wildberries säljer olika typer av militära produkter, däribland drönare och militärkläder.

Omkring en tredjedel av Wildberries lagerkapacitet har slagits ut i samband med attackerna. 

Därför Wildberries

Anledningen till attackerna mot Wildberries är att ställa till det för den ryska militären och ekonomin.

Det berättar Serhij Kuzan, ordförande för Ukrainas centrum för säkerhet och samarbete.

– Det huvudsakliga syftet med att slå till mot Wildberries lagerlokaler är att störa den ryska logistiken samt försörjningen av produkter med dubbla användningsområden, kritisk elektronik, sanktionsbelagda varor och liknande till den ryska armén och ryska vapentillverkare, säger Kuzan till BBC.

Läs mer: Ryska företag vädjar till Kreml

Foto: Exilenova+ / Sociala medier

Text: Redaktionen


Sveriges bilister överens – ny lag måste införas

2026 08 16

Svenska bilister vill se en ny lag för fotgängare.

För ett par år sedan framförde socialdemokratiska ledamöter en motion om lagstadgad skyldighet att bära reflex när det är mörkt ute.

En undersökning visar samtidigt att åtta av tio svenska bilister vill se samma lagkrav.

Frågan kan komma att aktualiseras på nytt vid ett regeringsskifte.

Ny lag kan införas

Var tredje gångtrafikant, 34 procent, använder aldrig eller sällan reflex i mörker.

Detta enligt en undersökning från Synoptik.

Majoriteten av landets bilister vill se ett lagkrav för gångtrafikanter att bära reflex i mörker, någonting som skulle kunna bli verklighet vid ett regeringsskifte.

Tidigare förslag

I dagsläget ligger inget sådant förslag på bordet.

Men för ett par år sedan framförde Fredrik Lundh Sammeli (S), Linus Sköld (S) och Ida Karkiainen (S) en motion om saken.

– Enligt nuvarande lagstiftning i Sverige ska cyklar, mopeder, rullstolar, sparkar, traktorer, hästfordon och släpfordon som dras av traktorer eller motorredskap vara utrustade med reflexer vid färd i mörker. Det finns dock ingen motsvarande lag som ålägger fotgängare att bära reflex, menades det då.

Läs mer: Dagligvaruhandeln växer

“Bör överväga”

Lundh Sammeli, Sköld och Karkiainen blickade mot Sveriges grannland i öst för inspiration.

– I Finland är det lagstadgat att fotgängare som rör sig på väg under mörker ska bära en ändamålsenlig reflex. Detta är en princip som Sverige bör överväga att införa. 

“Förståeligt”

Åtta av tio bilister vill införa en reflexlag för gångtrafikanter i mörker, likt den som redan finns för cyklister. 

– En säker och trygg trafikmiljö handlar om ett samspel mellan alla trafikanter, sade Synoptiks Cecilia Blom Hesselgren i samband med undersökningen.

– Med tanke på att så få fotgängare bär reflex i mörkret är det förståeligt att bilisterna välkomnar ett lagkrav. Av egen erfarenhet som förare vet man hur stor skillnad reflexen gör för synligheten i mörker.

Läs mer: Svenskt spannmål klarade sig från värmen

Foto: T. Pal

Text: Redaktionen