Trump vägrar toppmöte – kräver att värdlandet kastas ut

2025 11 05

USA:s president Donald Trump vägrar att delta på nästa G20-toppmöte.

Under ett besök hos American Business Forum i Miami meddelar Trump att han tänker nobba mötet, som äger rum i Johannesburg senare i november.

Presidenten riktar hård kritik mot värdlandet Sydafrika, som han anser borde uteslutas från G20.

– Sydafrika borde inte vara med i G20 längre. Det som har hänt där är väldigt dåligt, säger Trump enligt Reuters.

– Jag tänker inte representera vårt land där. De [Sydafrika] borde inte vara där, fortsätter presidenten.

Kalabalik i Vita huset

Trump har upprepade gånger anklagat Sydafrika för att tillåta folkmord på vita medborgare och konfiskering av mark från vita jordbrukare. Han har kallat det för "ett massivt brott mot mänskliga rättigheter".

När Trump tog emot sin sydafrikanske motsvarighet Cyril Ramaphosa i Ovala rummet spelade han upp en video som påstås visa bevis för ett folkmord på vita i Sydafrika. Trump visade också upp tryckta kopior på artiklar, som enligt honom visar vita sydafrikaner som har dödats.

– Död, död och död, sade Trump med hänvisning till bilderna.

Den sydafrikanske presidenten dementerade att det förekommer ett folkmord på vita i landet. Han uppgav att det visserligen förekommer brott i Sydafrika, men att majoriteten av offren är svarta.

LÄS MER: Mötet kollapsade – Kreml ger nytt drastiskt besked till Trump 

Omstritt ämne 

Frågan om markägande är en omtvistad fråga i Sydafrika. Majoriteten av jordbruksmarken ägs fortfarande av vita människor, tre decennier efter apartheids slut. Av den inhemska produktionen kommer 95 procent från de storjordbruk som fortfarande oftast ägs av vita.

Efter apartheidtiden (1948–1994) har delar av jordbruksmarknaden, cirka 10 procent, omfördelas från vita till svarta. Den sydafrikanska regeringens mål är att en tredjedel av marken ska byta ägare.

Reformen har kritiserats av både den vita och svarta befolkningen, rapporterar Utrikespolitiska institutet.

– Svarta anser att den går för långsamt och de vita anklagar regeringen för att ge jord till många som inte brukar den. Det radikala vänsterpartiet EFF liksom vänsterkrafter inom regeringspartiet ANC har uppmanat till ockupation av mark ägd av vita, framhåller UI i en analys.

LÄS OCKSÅ: ”Det blir dominoeffekt” – stort larm om Putins armé 

Foto: Official White House Photo by Joyce N. Boghosian

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen