22 februari 2026

S-BAKSLAG: Väljarna tror inte på Anderssons besked

2025 11 01

Väljarna tror inte på ett besked som Magdalena Andersson (S) har gett.

Migrationspolitiken har länge varit en viktig fråga i svensk politik, och ser ut att bli det även i nästa val.

Magdalena Andersson (S) har gett beskedet att hon vill föra en stram migrationspolitik.

Men väljarna verkar inte tro på vad hon säger, enligt en ny mätning.

Väljarna tror inte på Anderssons besked

Andersson har varit tydlig med att Socialdemokraterna ska stå för en stram migrationspolitik.

Men den vanligaste uppfattningen hos väljarna är att S står för raka motsatsen till det, enligt en ny mätning från DN/Ipsos.

I mätningen svarar 38 procent av väljarna att de tror att S vill ta emot fler flyktingar och invandrare, rapporterar tidningen.

Bara 17 procent tror att S vill minska invandringen och flyktingmottagandet, medan övriga svarar ”Varken eller” eller ”Vet ej”.

Undersökningen visar alltså att den största andelen av väljarna tror att S vill öka invandringen.

– Det är en bra bit kvar till att flertalet i väljarkåren ska uppfatta Socialdemokraterna som lika strikta i migrationspolitiken som Tidöpartierna, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till tidningen.

LÄS OCKSÅ: DAGAR KVAR: Så gör Riksbanken med räntan

Tydligare bild av Tidöpartierna

När det gäller SD, M och KD uppfattar en stor majoritet att dessa partier vill ta emot färre flyktingar och invandrare. Bilden av L är lite mer osäker – men den samlade bilden är att Tidöpartierna har lyckats nå fram med budskapet att de vill ta emot färre flyktingar och invandrare.

Men S tycks alltså ha svårare att nå fram med det budskapet.

– Väljarna måste nog uppleva mer konkret politik från Socialdemokraterna om de ska få en annan uppfattning, säger Nicklas Källebring till tidningen.

Bland väljarna själva anser 53 procent att Sverige bör ta emot färre invandrare och flyktingar än idag, medan 13 procent vill ta emot fler.

Andersson citerar Palme

Magdalena Anderssons budskap om att S ska stå för en stram migrationspolitik har tidvis också väckt intern kritik inom partiet.

På partiets kongress i våras förekom kritik mot den strama linjen, vilket Aftonbladet har rapporterat.

– Vi utvisar människor, skickar ut dem från landet. Det är inte mänskligt, vi ska skydda dem som behöver skydd, sade Maryna Bialesta Vilhelm, ordförande för S i Arvika, till tidningen.

Partiledaren står dock fast vid den strama linjen.

– Jag säger som Olof Palme sade, vi kan inte ha en större invandring än vi förmår klara att integrera, sade Magdalena Andersson i samband med kongressen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad upptäckt om salt - inte bara blodtrycket som påverkas

Foto: Socialdemokraterna

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen


18mars26

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen