Här är de 10 populäraste hundnamnen i Sverige 2025

2025 10 31

En ny sammanställning visar vad svenskarna döper sina hundar till.

Allt färre svenskar beslutar att skaffa hund.

Som bekant var det många som introducerade ett nytt husdjur till hemmet under pandemin – men sedan dess har antalet fallit.

Under första halvåret har 27 954 hundar registrerats i år. 

Det är över 3 500 färre än under samma period i fjol, ett fall med drygt 11 procent, uppger jämförelsetjänsten Zmarta i ett pressmeddelande.

“Är dyrt”

Zmartas Åsa Hauer kommenterar nedgången.

– Det är dyrt att ha husdjur idag, så se över de ekonomiska förutsättningarna innan du väljer att skaffa hund, säger hon.

– Inte minst veterinärkostnaderna har ökat kraftigt och därför är det extra viktigt att jämföra hundförsäkringar och se till så att du tecknar en som passar ditt husdjurs behov. Annars kan det bli kostsamt.

Flera faller

Zmarta har även tagit reda på de populäraste hundnamnen i landet.

Namnet Ella faller allra mest – från plats 59 till 87 och även namn som Loke, Asta, Hedda och Malte blir allt mindre populära.

– Största klivet har Molle tagit genom att klättra 30 placeringar på bara ett år – från plats 95 till plats 65, framhåller Zmarta.

– Även Mira (+19), Lucy (+18) och Rex (+17) har seglat uppåt i popularitet. En annan stark klättrare är Ludde, som nu tar sig in på topp 20 efter att ha lyft från plats 32 till 16.

Topp 10

Här är de 10 populäraste hundnamnen i Sverige år 2025 (nyregistreringar):

  1. Luna
  2. Bosse
  3. Milo
  4. Sally
  5. Bella
  6. Doris
  7. Charlie
  8. Enzo
  9. Molly
  10. Stella

Totalt sett

Det vanligaste namnet på hundar i Sverige är Molly – vilket över 8 000 hundar heter.

Även namn som Bella, Charlie och Sally finns bland de vanligaste hundnamnen i landet.

Här är de 10 populäraste hundnamnen i Sverige totalt sett:

  1. Molly: 8665
  2. Bella: 7749
  3. Charlie: 6283
  4. Doris: 6058
  5. Sally: 5608
  6. Bosse: 5345
  7. Luna: 5256
  8. Sigge: 5248
  9. Milo: 4690
  10. Ludde: 4676

Foto: Alvan Nee

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen