2 april 2026

“Sverige kontantlöst” – historisk händelse bekräftad

2025 10 29

Sverige bör numera klassas som ett kontantlöst samhälle.

En historisk övergång har skett.

Den slutsatsen dras i rapporten Sverige Betalar, en undersökning om svenskarnas betalvanor som studerat utvecklingen under 13 års tid. 

– Det finns olika definitioner av ett kontantlöst samhälle, men om man går efter Riksbankens definition som också riksdagen har anammat så tycker jag att det tydligt kan motiveras i vår rapport, säger Lukas Berg från Insight Intelligence, analys- och kommunikationsföretaget som ligger bakom rapporten, till DN.

"Trillat över tröskeln"

Enligt rapporten är kontanternas roll beroende av fyra grundpelare. Det handlar om allmänhetens föredragna betalmedel, möjligheten att överhuvudtaget kunna betala med kontanter, vilken roll de spelar i människors vardag och vilket förtroende som finns för betalmedlet.

När det gäller de tre förstnämnda har kontanterna fått se sig besegrade sedan flera år tillbaka.

Och nu har något historiskt skett.

Svenskarnas förtroende för betalappar är nu högre än för kontanter. 87 procent mot 72 procent.

Därmed är Sverige ett kontantlöst samhälle “enligt rådande definitioner”, menar Lukas Berg.

– Förtroendefrågan har varit kontanternas styrka, det sista som bar kontanterna. Men nu har man trillat över den tröskeln också.

En av tio betalar kontant

Riksbanken delar inte rapportens slutsats om att Sverige bör klassas som kontantlöst, med motiveringen att pengarna fortfarande accepteras av hushåll och företag.

Myndigheten har dock återkommande konstaterat att användningen av kontanter minskar, även om betalmedlet fortfarande är en del av samhället.

– Kontantuttagen har minskat under de senaste åren, både i antal och värde, vilket tyder på att användningen av kontanter minskar, framhöll Riksbanken i en rapport våras.

Enligt myndighetens egen undersökning var det blott 10 procent som betalade med kontanter vid sitt senaste köp i butik.

LÄS MER: Småsparare varnas: Kan förlora 230 000 kronor

Ny lag på gång

Regeringen har tidigare lagt fram ett förslag om att livsmedel, medicin och offentliga avgifter som exempelvis vård och fordonsbesiktning ska kunna betalas kontant.

Förslaget har nu varit ute på remiss.

– Vi behöver skyndsamt se över möjligheten att betala kontant för vissa varor inte minst med tanke på att det finns grupper som av olika skäl har svårt att använda digitala betalningssätt, har finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) tidigare sagt.

LÄS MER: Sverige hyllas internationellt – ”ligger återigen före”

Foto: Danske Bank

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen