Trumps ”historiska” avtal avvisas – av den som skrev på

2025 10 26

Trumps ”historiska” avtal har snabbt ifrågasätts av den som undertecknat.

Thailand och Kambodja har undertecknat ett avtal om att minska spänningarna vid den omtvistade gränsen, men Thailands utrikesminister vägrar kalla det ett fredsavtal, rapporterar BBC.

”Historiskt avtal”

Vid en ceremoni i Kuala Lumpur där avtalet skrivits under tog Donald Trump ordet och beskrev händelsen i superlativ.

– Detta är en betydelsefull dag för Sydostasien. Ett monumentalt steg, säger Trump.

Han kallade de två premiärministrarna för "historiska gestalter" och berättade hur han personligen engagerat sig i konflikten från sin golfresort i Skottland.

Trump har döpt avtalet till Kuala Lumpur Peace Accord och framhåller att det markerar ett stort steg framåt för regionen.

Enligt honom är det ett bevis på hans förmåga att medla i internationella konflikter, som han jämför med tidigare insatser.

– Åtta krig har min administration lyckats avsluta på åtta månader – något liknande har aldrig hänt tidigare, sägerTrump.

LÄS MER: Trumps stenhårda villkor – bara då kan han träffa Putin igen

Thailand håller tillbaka

Trots Trumps överdrivna hyllningar är Thailands utrikesminister Sihasak Phuangketkeow försiktig.

– Jag skulle kalla det en väg mot fred, säger han, och vägrar kalla avtalet för ett fredsavtal.

Han betonar att Thailands syn på konflikten fortfarande är att den ska lösas bilateralt, utan internationell medling.

Premiärminister Anutin Charvirakul är också försiktig och hänvisar till inhemsk opinion, där pressen mot att ge för mycket till Kambodja är stark.

Av detta skäl är Thailands stöd till avtalet mer symboliskt än avgörande.

Kambodja däremot är mer entusiastisk över avtalet.

Landet har länge försökt att göra konflikten med Thailand till en internationell fråga – bland annat genom att hänvisa den till Internationella domstolen – något som Thailand inte accepterar.

Långdragen konflikt

Gränstvisten mellan Thailand och Kambodja har pågått i årtionden och gäller särskilt områden nära gränsen där tidigare gränsmarkeringar saknas eller är omtvistade.

Länderna har redan enats om vapenvila, men flera frågor är fortfarande olösta.

Trots avtalet kvarstår alltså de historiska skillnaderna mellan länderna, och risken för framtida konflikter är fortsatt hög.

LÄS MER: Trump anklagas för jättelögn om bombningar

Foto: Official White House J. N. Boghosian

Text: Redaktionen


19 mars 2026

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen


Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent. 

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen