Bisarrt brott sker 20 000 gånger om året – fler kontroller införs

2025 10 26

Skatteverket tar nu nya tag för att snabbare rätta till felaktigheter i folkbokföringen som påverkar omkring 20 000 personer varje år.

Felaktig folkbokföring kan skapa oro, ekonomiska problem och risk för hot eller trakasserier för den som drabbas.

Frekvent problem

Skatteverket tar emot omkring 20 000 ärenden varje år där personer upplever obehag eftersom någon felaktigt står skriven på deras adress.

Felaktig folkbokföring kan skapa stark otrygghet för den som drabbas, och i vissa fall leda till hot, trakasserier eller ekonomisk skada.

Om någon medvetet registrerar sig på en felaktig adress för att lura myndigheter, få bidrag, rösta på felaktigt sätt eller på annat sätt uppnå fördelar som de inte har rätt till, kan det klassas som bedrägeri eller falsk folkbokföring.

– Ärenden som orsakar besvär ska prioriteras och därför omhändertas direkt och löpande. Förhoppningsvis kommer detta leda till att färre personer känner obehag över att någon är felaktigt folkbokförd på deras adress, säger Pontus Hesselheim, sektionschef inom folkbokföring på Skatteverket.

LÄS MER: Nordea: En av fyra svenskar klarar inte ökad månadskostnad

Nya arbetssätt

När någon är felaktigt folkbokförd på din adress kan det innebära att brev, fakturor och myndighetskontakter hamnar fel.

Det kan i sin tur kan skapa stress, ekonomiska problem och i vissa fall en känsla av att någon kränker ditt privatliv.

För att effektivisera hanteringen införs ett nytt arbetssätt som bland annat bygger på maskinella lösningar och urvalsbaserade kontroller.

Om någon är felaktigt folkbokförd hos en privatperson ska personen tillfälligt folkbokföras på en kommun tills rätt adress har fastställts.

Genom detta hoppas Skatteverket minska risken för att medborgare utsätts för olägenheter eller ekonomisk skada, samtidigt som myndigheten stärker korrektheten i folkbokföringsregistret.

Stärker tryggheten

Skatteverket betonar att korrekt folkbokföring är centralt för många vardagliga rättigheter och skyldigheter, som var man ska betala skatt, var man har rösträtt och vilka bidrag man kan få.

– I folkbokföringen finns uppgifter om alla som är svenska medborgare, har permanent uppehållstillstånd eller är EU-medborgare som kan utnyttja sin uppehållsrätt. Grundregeln är att du ska vara folkbokförd där du bor, uppmanar Skatteverket.

LÄS MER: Risk för akut bussförarbrist

Foto: Polisen

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen