“Dödsstöten” från USA – dåliga nyheter för Ukraina

2025 10 23

Tomahawkmissilerna har stått längst upp på Ukrainas önskelista.

Vapnet, med en räckvidd på 2 500 kilometer, skulle ge Ukraina möjlighet att slå mot mål långt in i Ryssland och förhoppningsvis pressa Putinregimen till fred.

Den ukrainska presidenten Volodmyr Zelenskyj har under de senaste veckorna hoppats på att Donald Trump ska tippa över och ge grönt ljus för de åtråvärda robotarna.

Nu har den amerikanska ledaren, efter att ha velat fram och tillbaka, till slut bestämt sig.

Det blir inga Tomahawkmissiler för Ukraina, rapporterar TV2.

– Problemet med Tomahawkmissilerna är, och många vet inte detta, att det kommer att ta minst sex månader, vanligtvis ett år, att lära sig använda dem. De är väldigt komplexa, säger han enligt tv-kanalen i ett möte med Natos generalsekreterare Mark Rutte natten till torsdag.

"Dödsstöten"

Den danska tv-kanalen beskriver beskedet som “dödsstöten” för den ukrainska drömmen.

Enligt Trump är robotarna helt enkelt för komplicerade för att Ukraina ska kunna använda dem utan att få omfattande träning från amerikanska styrkor.

USA vet hur man gör, men kommer inte att lära ut det, lyder Trumps dom.

– Det enda sättet som en Tomahawkmissil kommer att avfyras på är om vi avfyrar den – och det kommer vi inte att göra, säger presidenten.

LÄS MER: Total förvirring – Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Trump: inte säkert sanktionerna hjälper

Under onsdagskvällen fattade USA beslut om att slå till mot de två ryska energijättarna Rosneft och Lukoil.

Enligt den amerikanska finansministern Scott Bessent sker det för att Putin “vägrar avsluta detta meningslösa krig”.

Trump menar dock att han inte är säker på att sanktionerna kommer att få Ryssland att sätta sig vid förhandlingsbordet.

– Jag vet inte om de kommer att göra det. Jag tror att de definitivt kommer att ha en inverkan där. Det här är massiva sanktioner och sanktioner mot olja. De två största oljebolagen, bland de största i världen. Men de är ryssar. De producerar mycket olja, säger han enligt TV2 och tillägger:

– Förhoppningsvis kommer det att sätta press på dem, förhoppningsvis kommer han (Putin) till sans, och förhoppningsvis kommer Zelenskyj också till sans. Du vet, det krävs två för att dansa tango, som man säger. Och det får vi reda på.

LÄS MER: ”Mycket svagare” – kraftigt ras i den ryska ekonomin

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen