18 forskare attackerar regeringen

2025 10 23

18 forskare går till hårt angrepp mot Sveriges regering.

Regeringen och Tidöpartierna får stenhård kritik av hela 18 forskare i socialt arbete.

Forskarna anklagar regeringen för att ”straffa barn” samt att ”misstänkliggöra” och ”demonisera” människor.

”Misstänkliggör” och ”demoniserar”

18 forskare från gruppen Kunskapsmiljön Aktiv, som består av forskare i socialt arbete vid en rad svenska universitet, går till hård attack mot regeringen i en debattartikel i DN.

Forskarna är kritiska till regeringens bidragsreform, som bland annat innehåller ett bidragstak för stora barnfamiljer.

– Människor hålls kvar i fattigdom, samtidigt som de misstänkliggörs av politiker som lata, otacksamma och bidragsberoende, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Samtidigt anklagar de regeringen för att vara okunnig – och för att ”demonisera” bilden av utrikesfödda barnfamiljer.

– Att svaja på siffrorna i fråga om statistik och beräkningsmodeller, som ministrarna gör, visar bara på deras djupa okunskap om försörjningsstödssystemet, och de förstärker samtidigt en demoniserande diskurs riktad mot utrikesfödda barnfamiljer som lever i fattigdom, menar debattörerna från Kunskapsmiljön Aktiv.

LÄS OCKSÅ: Hushåll kan få 30 000 kronor mer - på ett villkor

”Straffar” barnen

Vidare hävdar de att regeringen ”straffar” barn.

– När regeringen nu vill skära i stödet till barnfamiljer handlar det därför inte om en rättvis politik, utan om en bestraffande politik. De som straffas är de som annars är våra mest skyddsvärda i samhället: barnen, skriver de 18 forskarna i debattartikeln.

Forskarna i Kunskapsmiljön Aktiv forskar om ekonomiskt bistånd, kommunal arbetsmarknadspolitik och fattigdom.

De hävdar vidare att det redan idag lönar sig mycket mer att arbeta än att leva på bidrag.

– Löntagare har löneutveckling, pension, trygghet i socialförsäkringen och tillgång till skattefinansierade resurser som rut och rot, skriver forskarna.

Regeringen vill bryta bidragsberoende

Regeringen och Tidöpartierna menar emellertid att deras bidragsreform är helt nödvändig för att bryta det bidragsberoende som många lever i idag.

För många människor lönar det sig inte att arbeta, och det finns ett omfattande utanförskap som måste brytas, skriver Arbetsmarknadsdepartementet.

– Det här handlar om rättvisa. Det måste löna sig mer att arbeta än att inte göra det. Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna ser bidragsreformen som nödvändig. Det är en fråga om rättvisa, menar de.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, har SD:s gruppledare Linda Lindberg tidigare sagt.

LÄS OCKSÅ: Total förvirring - Kreml ger nytt besked om Putin och Trump

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen