Alla partier överens – om samma sak

2025 10 20

Samtliga riksdagspartier är överens ett nytt klimatmål. Det handlar om ett EU-anpassat klimatmål som fastslår att utsläppen från bland annat transporter, jordbruk och uppvärmning av hus ska minska med 60 procent 2030 jämfört med 2005.

Det nya målet är en liten skärpning jämfört med det tidigare målet, rapporterar TV4.

– Vi skärper en aning för att visa på riktningen. Det är en viktig signal, inte minst för näringslivet, Centerpartiets klimat- och energipolitiske talesperson Rickard Nordin till tv-kanalen.

”Förnybara drivmedel´” och ”miljöbilar”

EU-kommissionen har tidigare fastslagit att Sverige inte lever upp till sina klimatåtagande. I början av oktober meddelade kommissionen att man beslutat att väcka talan mot Sverige vid EU-domstolen, eftersom den svenska regeringen inte tagit fram tillräckliga åtgärder för att förenkla och förkorta tillståndsförfarandena för projekt för förnybar energi.

Trots utmaningarna bedömer Rickard Nordin att Sverige kan klara nationella och internationella klimatmål.

– Det handlar också om att se till att vi får mer produktion av förnybara drivmedel i Sverige. Det handlar om att se till att fler människor har råd att köpa miljöbil och självklart också om förnybar el, säger han till tv-kanalen.

LÄS MER: Sverige ställs inför rätta

FAKTA: Miljömålsberedningen

- Miljömålsberedningen inrättades av regeringen i juli 2010 för att nå bred politisk samsyn kring ett antal olika miljöfrågor.

- Beredningens uppgift är att föreslå hur miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt förankrade förslag till strategier med etappmål, styrmedel och åtgärder.

- Beredningen ska fokusera på frågor som kräver övergripande och långsiktiga politiska prioriteringar, dels där det finns behov av strukturella förändringar, dels avseende frågor av särskild betydelse som inte kan lösas på myndighetsnivå.

Källa: Sveriges miljömål

LÄS OCKSÅ: Myndighet har bytt logga – för tre miljoner kronor 

Text: Redaktionen

Körkort stoppas som ID-handling

2026 07 01

Körkortet kan nämligen snart sluta gälla som legitimation i Sverige.

I stället vill regeringen införa ett nytt statligt ID-kort som ska bli den viktigaste och säkraste identitetshandlingen för svenskar i vardagen.

Nytt statligt ID-kort

Att visa körkortet i kassan, på banken eller hos Apoteket är i dag något de flesta tar för givet.

Men enligt ett nytt regeringsförslag kan den vanan snart vara på väg bort.

Justitiedepartementet jobbar på att Sverige ska införa ett nytt statligt ID-kort.

Tanken är att bara pass och det nya statliga ID-kortet ska godkännas som säkra ID-handlingar i situationer där identiteten måste kontrolleras noggrant.

– Det nya kortet ska ersätta de identitetskort som staten i dag utfärdar. Det ska också innehålla den statliga e-legitimationen. Identitetskortet kommer hålla en hög säkerhetsnivå, uppger regeringen i förslaget.

LÄS MER: Ägare av motorfordon varnas – flera anmälningar

Tappar sin roll

En viktig förändring i förslaget är att körkortet inte längre ska ses som en säker identitetshandling.

I dag används körkortet i nästan alla vardagliga situationer där man behöver identifiera sig, men regeringen menar att det inte längre håller tillräckligt hög säkerhetsnivå.

Bland annat pekas det på att körkortet gäller i tio år, samtidigt som det inte krävs att man besöker en myndighet personligen när det förnyas.

I praktiken innebär det att körkortet kan förlora sin roll som giltig legitimation i exempelvis bankärenden, postutlämning och andra kontrollerade situationer.

Större säkerhetskrav

Det nya ID-kortet ska enligt förslaget få betydligt högre säkerhetskrav än dagens system.

Kortet ska utfärdas av Polismyndigheten och innehålla både fingeravtryck och ansiktsbild lagrad i ett digitalt chip.

Kortet ska även kunna fungera som bärare av en statlig e-legitimation och kopplas till ett nytt nationellt register över pass och ID-kort.

– Förslaget syftar till att stärka identitetsförvaltningen, minska risken för identitetsmissbruk samt motverka bedrägerier och annan brottslighet som bygger på falska eller felaktiga identitetshandlingar, meddelar regeringen.

Enligt planen kan lagändringarna börja gälla den 1 september 2029.

Fram till dess väntas en övergångsperiod där svenskar gradvis behöver anpassa sig till det nya systemet.

LÄS MER: Ryska folket kokar – missnöjet större än någonsin

Foto: Transportstyrelsen

Text: Redaktionen