Nya pengar till husägare – kan få 60 000 kronor i bidrag

2025 10 21

Regeringen avsätter 300 miljoner kronor årligen för bidrag till husägare.

Tidöpartierna vill se fler energieffektiviseringsåtgärder från svenska husägare.

– Trösklarna för att genomföra dem behöver sänkas, uppger regeringen.

Därför föreslår regeringen en förlängd och utvecklad satsning på energi- och effekteffektivisering i småhus.

–Bidraget förlängs med 300 miljoner kronor per år fram till slutet av 2030.

Funnits sedan 2023

Bidraget för energieffektivitetsåtgärder har funnits sedan 2023.

Det infördes för att dämpa effekterna av de höga energipriserna och för att minska småhusägares sårbarhet vid eventuella framtida utmaningar.

Bidraget har hittills riktats till småhus med direktverkande el eller gas som uppvärmning.

Nu pågår analys av hur bidraget kan utvecklas för att fler småhusägare ska kunna ansöka om bidrag.

– Bidraget ska fortsatt gå till materialkostnader vid energi- och effekteffektiviseringsåtgärder i småhus med särskilt fokus på de med sämre energiprestanda. En småhusägare kan maximalt få 60 000 kronor i bidrag, framhåller regeringen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad faktura skickas ut – betala inte

Bidra till att öka takten

Satsningen är tänkt att bidra till att öka takten i arbetet med energieffektivisering för en snabb och hållbar elektrifiering.

Förhoppningen är att bidraget också bidrar till byggbranschens återhämtning.

Det ska också stärka totalförsvarets motståndskraft mot störningar.

Fakta om bidraget

- Med småhus avses i denna förordning en- och tvåbostadshus som är friliggande eller sammanbyggda till par-, rad- eller kedjehus.

- Bidrag får sökas av den som helt eller delvis äger och stadigvarande bor i det småhus där åtgärderna vidtas.

- Ett bidrag får inte täcka kostnader för åtgärder av utrymmen eller tillbyggnader som inte värmts upp tidigare.

- Bidrag får ges för att täcka högst 50 procent av de bidragsberättigade kostnaderna.

- Bidrag ges inte om bidragets storlek understiger 10 000 kronor.

Källa: Riksdagen

LÄS MER: ”Guldklimpar där hemma” – vanliga barnleksaker kan säljas dyrt

Foto: M. Strandvall

Text: Redaktionen

Tv-serie gör braksuccé – enbart “På spåret” ses av fler

2025 12 03

Etablerade program på bästa sändningstid som Carina Bergfeldt, Idol och Förrädarna har inget annat val än att erkänna sig besegrade.

I början av december är det en annan tv-serie som fått svenska folket att bänka sig framför tv-apparaterna.

Det är nämligen årets upplaga av SVT:s julkalender Tidstjuven som inlett månaden med en flygande start.

Enligt siffror från Mediamätning i Skandinavien, MMS, sågs första avsnittet av julkalendern i måndags av minst 1 324 000 personer.

Det kan jämföras med fjolårets succé Snödrömmar som vid första avsnittet lockade 1 077 000 tittare i broadcast.

Enda programmet som slår Tidstjuven på fingrarna är På spåret, som i fredags sågs av 1 910 000 tittare, enligt samma statistik.

"Inget annat än magiskt"

Årets julkalender handlar om 11-årige Clint som har kommit att hata julen sedan hans pappa försvann på julafton. En dag möter Clint en mystisk man som dyker upp i garderoben och har med sig en tidskikare som avslöjar att pappan lever – han är fast i forntiden.

Mottagandet har varit positivt i mediernas recensioner.

– En trevande inledning följs av en lång väntan, men desto närmare den 24:e vi kommer, desto mer spännande blir det. Och finalen är inget annat än magisk, skriver exempelvis DN:s Tara Moshizi.

– På det stora hela levererar årets julkalender, som är en rolig, lagom spännande och även rörande historia om en pojke som reser i tiden för att hitta sin försvunna pappa, framhåller Karolina Fjellborg i Aftonbladet.

LÄS MER: Bakslag för hushållen – bank flaggar för räntehöjning

Många kända namn

I rollerna syns exempelvis Simon J Berger, Maja Rung, Sissela Kyle och Inger Nilsson. Den sistnämnda är för många sannolikt mest känd som Pippi Långstrump i de klassiska Pippifilmerna från 1960-talet.

Calle Åstrand står bakom regin. Han har tidigare även gjort “Mirakel” från 2020 och “Håkan Bråkan” från 2003.

LÄS MER: “Sveriges sämsta bank” – har flera miljoner kunder

Foto: Bo Håkanson, SVT På spåret

Text: Redaktionen

JUST NU: Ras med 34 procent – Putin hårt pressad

2025 12 03

Putin är utsatt för ett hårt tryck.

En ”giftig blandning” av sanktioner, lägre oljepriser och en starkare rubel har ställt till rejäla problem för Vladimir Putin.

Nu rasar intäkterna från några av Rysslands viktigaste källor till finansiering av kriget i Ukraina.

Stort ras för Putinregimen

Rysslands olje- och gasintäkter har rasat med 34 procent i november jämfört med samma månad förra året, rapporterar Moscow Times.

Siffrorna kommer från Rysslands eget finansministerium.

Den ryska regeringen fick in 530,9 miljarder rubel i olje- och gasskatter förra månaden – men det är alltså en rejäl minskning jämfört med motsvarande period förra året.

Samtidigt har också intäkterna från mineralutvinningsskatten minskat med 36 procent och från exporttullarna med nästan 40 procent, enligt tidningen.

Nedgången har accelererat under året, och innebär allt större problem för Putin och hans regim, som har svårt att få budgeten att gå ihop.

Olje- och gasintäkterna spelar en avgörande roll för att finansiera kriget i Ukraina.

LÄS OCKSÅ: USA rasar mot Europa - "Mobbar ut oss"

”Nedgången bör accelerera”

Under årets första elva månader uppgick olje- och gasintäkterna till 8 biljoner rubel, eller 103 miljarder dollar.

Det är en minskning med 2,3 biljoner rubel, eller 29,63 miljarder dollar jämfört med motsvarande period förra året.

Rysk olja har sålts till rabatterat pris efter de amerikanska sanktionerna mot stora ryska oljebolag, vilket är ett av skälen till att inkomsterna har minskat.

I Ryssland varnas det nu för att de ekonomiska konsekvenserna kan bli allvarliga.

Ekonomen Yegor Susin flaggar för ett ”betydande underskott i olje- och gasintäkter på grund av rabatterna.

– Nedgången bör accelerera i januari, med tanke på nuvarande pris- och rabattdynamik, varnar den ryske ekonomen, enligt tidningen.

Att strypa Rysslands finansiering av kriget har beskrivits som avgörande för att Putin ska kunna tvingas till förhandlingsbordet.

Ukraina har utfört en lång rad attacker mot rysk energiinfrastruktur, just för att skada denna finansiering.

LÄS OCKSÅ: Rysk befälhavare sågar Putin

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen