UPPGIFTER: Svensk prästost och herrgårdsost är hotade

2025 10 19

Svenska folkets favoritost är hotad.

Prästost är svenska folkets favoritost, följt av hushållsost och herrgårdsost, visade Ostrapporten 2025.

Men nu är två av dessa populära ostar, prästost och herrgårdsost, hotade.

Svenska mejerikooperativ slår larm om att ostklassikerna kan förlora kopplingen till sitt svenska ursprung – på grund av ett EU-beslut.

Ostklassiker hotade av EU-beslut

Fem ordföranden för svenska mejerikooperativ, som själva är mjölkbönder, skriver i en debattartikel i Expressen att de svenska ostklassikerna nu är hotade.

Bakgrunden är att Europas största mejerikoncern, franska Lactalis, har ansökt om att ta bort skyddet för varumärket Präst hos EU:s immaterialrättsmyndighet, EUIPO.

Och EU-myndigheten går på mejerijättens linje, enligt debattörerna.

Detta kan få förödande konsekvenser för svensk prästost och herrgårdsost, menar de.

– I praktiken skulle detta betyda att Präst, Herrgård eller Grevé kan produceras var som helst i världen – på mjölk från vilket land som helst – helt utan koppling till sitt svenska ursprung, skriver de i debattartikeln.

– Det skulle vara förödande för svenska mjölkbönder som inte bara förlorar en avgörande inkomstkälla. När efterfrågan på svensk mjölk minskar pressas också priset ned och många gårdar riskerar att försvinna, tillägger debattörerna från Arla, Skånemejerier, Falköpings Mejeri, Norrmejerier och Gäsene mejeri.

LÄS OCKSÅ: Populära räkor i butiker utreds - kan vara farliga

Konsumenterna betalar priset

Konsekvensen blir också att konsumenterna inte kommer kunna veta om ostklassikerna i mejeridisken verkligen är gjorda på svensk mjölk, tillägger de.

– Konsumenterna riskerar därmed att betala för mervärden – kvalitet, djuromsorg och hållbarhet – som den utländska produkten inte har. Förtroendet för ett viktigt livsmedel urholkas, och vi förlorar en del av den svenska matkulturen, skriver debattörerna i artikeln.

Undersökningen Ostrapporten 2025 visade att 95 procent av alla svenskar äter ost, ofta till frukost.

Enligt undersökningen är Präst svenskarnas favoritost, följt av Hushållsost och Herrgård.

När svenska folket väljer ost är smaken, priset och att osten är svenskproducerad de tre viktigaste kriterierna.

De flesta överskattar dock hur stor andel av osten vi äter som verkligen är svensk, enligt undersökningen.

LÄS OCKSÅ: Prissmäll väntas för svenska hushåll - på grund av Norge

Foto: Holger Ellgaard resp Nordelch

Text: Redaktionen

Ryssland erkänner för första gången

2026 06 05

För första gången under Ukrainakriget erkänner Ryssland ett stort misslyckande för landets ekonomi.

Tillkännagivandet handlar om landets oljeproduktion – som ofta beskrivs som hjärtat i den ryska ekonomin.

Intäkterna från oljeexporten är avgörande för Kremls förmåga att finansiera kriget i Ukraina.

Nu erkänner den ryska regimen ett stort fiasko.

För första gången under kriget medger Kreml att oljeproduktionen minskar.

Rysslands vice premiärminister Alexander Novak går ut med den bekymmersamma informationen under ett ekonomiskt forum i Sankt Petersburg, rapporterar den ukrainska nyhetsbyrån UNN.

– Nuvarande produktionsnivåer är faktiskt något lägre än de var i början av året, säger Novak till reportrar.

Hävdar: Inte Ukrainas fel

Ministern är noga med att betona att minskningen inte beror på ukrainska bombningar av oljeraffinaderier i Ryssland.

– Detta beror på att ett antal av våra oljeraffinaderier för närvarande genomgår oplanerat underhåll, hävdar Novak

– Vår exportinfrastruktur går på full kapacitet. När raffinaderierna återgår till full drift kommer produktionen att öka och återgå till tidigare nivåer, fortsätter han.

Sällsynt erkännande

UNN noterar att det rör sig om ett mycket sällsynt erkännande från den ryska ledningen.

– Novaks kommentar markerar första gången en rysk tjänsteman erkänner att produktionen har minskat, rapporterar nyhetsbyrån.

Vägrar publicera nya siffror

Ryssland slutade att publicera officiell statistik över landets oljeproduktion i april 2023, drygt ett år efter invasionen av Ukraina.

Det Internationella energiorganet (IMA) följer dock utvecklingen. Nyligen meddelade IMA att den ryska oljeproduktionen minskade med 460 000 fat per dag i april jämfört med samma månad förra året. ¨

Totalt uppgick Rysslands oljeproduktion till cirka 8,8 miljoner fat per dag i april.

LÄS OCKSÅ:

Ransonering i Moskva – mardröm för Putin

Sankt Petersburg kan stänga ned

Rysk spion varnar Kreml – ”Kan pågå i årtionden”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Skattechock för bensin- och dieselbilar

2026 06 05

I dag måste köpare av nya bensin- och dieselbilar betala en förhöjd fordonskatt under tre års tid.

– Malus – en förhöjd fordonsskatt under de tre första åren – gäller för bensin- och dieseldrivna personbilar klass I och II, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare, skriver Transportstyrelsen om skatten.

Nu kan det bli ännu dyrare.

Regeringens egen utredare Svante Mandell föreslår att straffskatten ska höjas och tas ut under längre tid, rapporterar Vi Bilägare.

Enligt förslaget ska köpare av nya bensin- och dieselbilar betala den förhöjda fordonskatten under fem år i stället för dagens tre år.

Dessutom föreslår Mandell att det så kallade grundbeloppet höjs från 360 till 420 kronor samt att gränsen för när den förhöjda fordonsskatten börjar tas ut sänks.

– För att påskynda utfasningen av konventionella fordon föreslår utredningen att gränsen för när malus inträder sänks från 75 till 50 gram koldioxid per kilometer vilket motsvarar gränsen för ett lågutsläppsfordon enligt EU:s koldioxidkrav, skriver han i utredningen.

”Skattechock”

Bilsajten Carup beskriver förslagen som en ”skattechock på både nya och äldre bensinbilar”.

– En SUV kan få 2 700 kronor ytterligare skatt per år. Allra hårdast slår det mot små hybrider som kan gå från 1 500 till 4 200 kronor i skatt, skriver sajten.

ANDRA LÄSER: Tre skatter kan sänkas vid valvinst

FAKTA: Förhöjd fordonskatt i dag

- I vissa fall tas ett förhöjt koldioxidbelopp (malus) ut under de första tre åren från att ett fordon blir skattepliktigt för första gången. Detta gäller personbilar klass I, lätta bussar och lätta lastbilar med fordonsår 2018 eller senare som blivit skattepliktiga för första gången 1 juli 2018 eller senare.

- Efter dessa tre år är beloppet samma som för fordon som blivit skattepliktiga för första gången före den 1 juli 2018.

Källa: Skatteverket

LÄS OCKSÅ: Börsbolag i konkurs

Foto: Kathy

Text: Redaktionen