Rysk soldat har öppnat eld vid militärbas

2025 10 17

En soldat har öppnat eld vid en militärbas i Moskvas militärdistrikt.

Uppgifterna kommer sent på fredagseftermiddagen.

Det hela har inträffat i Moskva-regionen under natten.

Det ryska försvarsdepartementets Moskva-distrikt bekräftar informationen om att en rysk soldat öppnat eld vid en militärbas, rapporterar Moscow Times.

Har öppnat eld

Det ska röra sig om en värnpliktig soldat som under natten till fredagen skjutit ihjäl en annan rysk soldat – och sedan skjutit ihjäl sig själv.

– Tjänstgöraren bröt mot säkerhetsreglerna för vapenhantering och skadade en kontraktsanställd soldat dödligt under tjänstgöring vid en utpost, citeras det ryska försvarsdepartementets Moskva-distrikt av ryska medier.

Uppgifter om skadade

Det finns obekräftade uppgifter att ytterligare fem ryska soldater ska ha skadats.

En av de skadade soldaterna ska ha kontaktat sin mor, som därefter ringde efter ambulanspersonal och polis till enheten.

Han uppges ha lagts in på sjukhus i kritiskt tillstånd.

Ryska myndigheter utreder händelsen – men ingen information om motiv eller andra detaljer kring skjutningen har kommit ut.

Identiteten på offret eller soldaten som sköt har inte delgetts allmänheten.

Läs mer: “Det här är riktigt dåliga nyheter för Zelenskyj”

Inte första gången

Det är inte första gången som en rysk soldat öppnar eld på hemmaplan.

För ganska exakt sex år sedan sköt en soldat ihjäl åtta soldater vid en militärbas i Gorny i de östra delarna av landet.

Siktade på huvuden

Ryska medier uppgav då att den misstänkte siktade på offrens huvuden när han sköt, uppger BBC.

Ytterligare två personer skadades i skjutningen – som inträffade vid militärenhet nummer 54160 i byn Gorny, inte långt från staden Tjita.

Inte heller gällande den skjutningen har det kommit några officiella uppgifter om motiv eller vad som låg bakom händelsen.

Läs mer: Larmet: 600 000 bilister är en trafikfara – ”Politikerna gör inget”

Foto: Maks D

Text: Redaktionen

Storm på väg mot Sverige – då brakar det loss

2026 10 20

Mildare höstväder präglar Sverige under början av veckan.

Fram till helgen väntas plusgrader i nästan hela landet. I södra och mellersta Sverige letar sig temperaturerna över 10-gradersstrecket.

Framåt helgen slår dock vädret om rejält.

En höststorm rör sig mot Sverige och väntas föra med sig kraftiga vindar under söndagen.

Det är ännu oklart hur omfattande konsekvenserna blir, men SMHI flaggar för att det kan bli rejält blåsigt i hela landet.

– På söndag ser det ut att bli rejält blåsigt i hela landet i samband med att ett djupt lågtryck som närmar sig ute på Norska havet, framhåller myndigheten i sin senaste prognos.

Stormen Austen

Den brittiska vädertjänsten har döpt stormen till Austen.

Enligt SMHI väntas Austen nå Storbritannien under torsdagen och fredagen för att sedan röra sig österut. På söndag beräknas stormen dra in över Sverige.

Varningar kan utfärdas

SMHI har än så länge inte utfärdat några varningar inför söndagen.

Varningar kan dock komma senare under veckan. Enligt SMHI publiceras vädervarningar på myndighetens hemsida och väderapp upp till tre dygn innan väderhändelsen beräknas inträffa.

– Det är viktigt att följa väderutvecklingen eftersom prognoserna uppdateras kontinuerligt dygnet runt, vilket även kan medföra ändringar av varningsnivåer och varningsområden, skriver SMHI på sin hemsida.

Läs också: Bekräftat: Största ökningen sedan pandemin

FAKTA: SMHI:s varningsnivåer

- Varningar utfärdas som gul, orange och röd, där röd är allvarligast.

- SMHI varnar för många olika typer av väderhändelser som till exempel vind, regn, halka, höga vattenflöden eller höga temperaturer.

- Varningssystemet utgår ifrån vilka konsekvenser eller störningar vädret kan skapa. Exempelvis kan 20 millimeter snö inom 12 timmar ge olika varningsnivåer beroende på var i landet snön faller eller när på året det sker.

Källa: Krisinformation.se

Andra läser: Biljätte kollapsar

Foto: JD Designs

Text: Redaktionen

Skatt på ISK höjs kraftigt

2026 10 21

I dag använder över fyra miljoner svenskar investeringssparkontot ISK.

Snart höjs skatten på den populära sparformen.

Skatten på ISK – som räknas ut genom att statslåneräntan plus en procentenhet multipliceras med en schablonskatt på 30 procent – beräknas höjas från 1,065 procent till cirka 1,22 procent, rapporterar Di.

Det motsvarar en ökning på cirka 15 procent.

Då behöver du betala

Den som har ett sammanlagt sparande på högst 300 000 kronor på ISK behöver inte betala någon schablonskatt på sparandet. Det beror på att den skattefria grundnivån uppgår till 300 000 kronor sedan årsskiftet 2025/26.

För sparare med större kapital kan det däremot vara fördelaktigt att placera en del av pengarna i en annan sparform.

– För den som redan utnyttjat den skattefria delen på 300 000 kronor och vill ha ett räntesparande med en stabil men lite lägre avkastning kan en vanlig aktiedepå ge mer. Men om du förväntar dig en avkastning högre än 3,7 procent så ska du ha pengarna på ett investeringssparkonto, säger Länsförsäkringars sparekonom Stefan Westerberg till Di.

Kan tjäna mer

En aktiedepå är ett konto där du kan köpa och sälja aktier och andra värdepapper. Till skillnad från ISK, där sparandet beskattas med en årlig schablonskatt, betalas skatt på ett depåkonto varje gång ett värdepapper säljs med vinst.

– Med en riktigt lång spartid, omkring 30 år, kan aktiedepån vinna genom att pengarna växer innan vinsten beskattas, säger Stefan Westberg till tidningen.

Läs mer: 47 000 äger aktien på Avanza – bjässen lyfter på börsen

Så beräknas ISK-skatten

- Med ett investeringssparkonto betalar du ingen skatt på de vinster du gör när du säljer aktier, fonder och andra tillgångar, och inte heller på räntor och utdelningar.

- Du kan inte heller göra avdrag i deklarationen om du gör förlust när du säljer värdepapper. Istället betalar du en schablonskatt på hela kapitalet varje år.

- Schablonskatten baseras på statslåneräntan och för 2026 är schablonskatten 1,065 procent.

Källa: Skandia

Andra läser: Kostar nästan en miljard – nu har Ukraina förstört den

Foto: C. Liverani

Text: Redaktionen