”Historiskt steg för Sverige” – enorma lager upprättas

2025 10 14

Under andra världskriget upprättade Sverige beredskapslager – det vill säga stora statliga lager fyllda med förnödenheter som kan användas vid behov.

I början av 2000-talet avvecklades de sista lagren.

Nu ska de återinföras. Beredskapslager för spannmål ska upprättas i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland, meddelar regeringen.

Ett ”historiskt steg”, enligt landsbygdsminister Peter Kullgren (KD).

– Vi går nu från förberedelser till konkret upphandling av beredskapslager. Det här är ett historiskt steg i återuppbyggnaden av svensk livsmedelsberedskap. Målet på sikt är att det ska finnas beredskapslager över hela landet, dels av spannmål som kan bli mat på tallriken, dels av insatsvaror som säkerställer att vi kan upprätthålla vår inhemska produktion, säger han.

Så här fungerar det

De nya beredskapslagren bygger på en överenskommelse mellan staten och flera företag inom spannmålssektorn. Enligt upplägget kommer staten att köpa upp en viss mängd spannmål från företagen och betala löpande för att hålla den omsatt. Den inköpta mängden spannmål ska alltid finnas tillgängligt för befolkningen vid behov.

Regeringen uppger att lagringen av spannmål ska börja under våren. Att de första beredskapslagren etableras i de norra delarna av landet är ingen slump, menar ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin (M).

– Norra Sverige är militärstrategiskt viktigt och särskilt prioriterat för totalförsvaret. Det är ingen slump att det är här som de första stegen tas mot etablerandet av beredskapslager för spannmål, vilket i grunden handlar om att befolkningen ska kunna sätta mat på bordet även i allvarstider, säger han.

– Ett viktigt steg tas i dag och ett än mer angeläget arbete tar nu vid, först i de fyra nordligaste länen och sedan i resten av landet.

LÄS MER: Enorm vindkraftspark stoppas 

FAKTA: Sveriges avskaffande av beredskapslagren

- Under andra världskriget byggde Sverige stora lager fyllda med förnödenheter som skulle plockas fram om krisen kom.

- Denna typ av beredskapslager avvecklades efter en rad politiska beslut i början av 2000-talet. Besluten togs bland annat mot bakgrund av en förändrad hotbild på 90-talet efter kalla krigets slut samt Sveriges inträde i EU:s inre marknad.

- Lagren med livsmedel, råvaror och andra produkter avvecklades, liksom andra beredskapsförberedelser som inte längre ansågs meningsfulla. Vissa beredskapsförmågor har dock upprätthållits, till exempel vad gäller skyddsrum, reservfunktioner inom radio och tv, elförsörjningen och inom elektroniska kommunikationer.

Källa: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB

LÄS OCKSÅ: ”Sjuka och perversa” – Kreml försvarar Trumps raseri 

Arkivfoto: Wonderlane

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen